De vetenskapliga samfunden sammanför forskare, experter, yrkesfolk och intresserade medborgare som arbetar inom olika organisationer och sektorer. Enkätmaterialet, som samlats in bland medlemmarna i de vetenskapliga samfunden, visar att Vetenskapliga samfundens delegation genom sina medlemssamfund brett representerar det finländska vetenskapssamfundet. 

I Finland finns hundratals vetenskapliga samfund som genom sin verksamhet strävar efter att främja förutsättningarna för sin vetenskapsgren och förmedla forskningsbaserad kunskap. De vetenskapliga samfunden har en viktig roll när det gäller att ge ut nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter, ordna konferenser och andra vetenskapliga evenemang samt skapa möjligheter till samarbete för forskare och andra aktörer.

Till Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) hör uppemot 300 vetenskapliga samfund med totalt omkring 270 000 medlemmar. Hittills har det dock funnits relativt lite information om medlemmarna.

Bild: Houcine Ncib  / Unsplash

Vetenskapliga samfundens delegation genomförde våren 2022 en enkät bland medlemmarna i vetenskapliga samfund och forskare som är verksamma i Finland. 1 650 personer svarade på enkäten, och materialet ger en bred bild av medlemmarnas bakgrund samt deras skäl till att höra till samfund.

Över 90 procent av respondenterna var medlemmar i nationella samfund och omkring en tredjedel var medlemmar i internationella samfund. Av VSD:s 291 medlemsföreningar svarade medlemmar från 217 föreningar på enkäten. Utöver VSD:s medlemsföreningar räknade respondenterna upp 139 andra samfund som de räknar till vetenskapliga samfund. Enkäten riktades även till forskare som inte hör till något vetenskapligt samfund.

De vetenskapliga samfundens medlemmar är högutbildade – fler studerande behövs

De vetenskapliga samfunden representerar via sina medlemmar i stor utsträckning det finländska vetenskaps- och forskningssamfundet. En typisk medlem i ett vetenskapligt samfund är en person som är högt utbildad, över 50 år gammal och arbetar inom en forskningsorganisation samt utnyttjar eller producerar forskningsdata.

Även om kärnan i medlemskåren utgörs av professorer, lektorer och forskare, visar enkäten att i synnerhet de nationella vetenskapliga samfunden bildar gemenskaper, vars medlemmar är verksamma såväl vid högskolor och forskningsinstitut som inom den offentliga och privata sektorn samt i stiftelser. Medlemmarna i internationella samfund är mer koncentrerade till forskningsorganisationer. (Se figur 1)

Figur 1. Huvudsaklig arbetsorganisation för medlemmar i nationella och internationella vetenskapliga samfund. 

Mer än hälften av medlemmarna bor utanför huvudstadsregionen (se figur 2). Könsfördelningen bland medlemmarna i nationella vetenskapliga samfund är jämn, vilket återspeglar könsfördelningen i det finländska vetenskapssamfundet.

Nästan alla som svarade på enkäten pratar finska eller svenska flytande, vilket väcker frågan i vilken grad de nationella vetenskapliga samfunden har lyckats locka utländska forskare som arbetar i Finland.

Figur 2. Bostadsort i Finland för medlemmar i nationella vetenskapliga samfund.

Vanligen är medlemmar i vetenskapliga samfund medlemmar i fler än ett vetenskapligt samfund. Antalet varierar dock efter respondentens vetenskapsgren, ålder och utbildningsbakgrund.

Enligt en tidigare undersökning som VSD genomfört (på finska, finns också på engelska) önskar de vetenskapliga samfunden att i synnerhet unga personer och personer som är i början av sin karriär ska bli medlemmar. Endast få studerande svarade på VSD:s medlemsenkät, vilket eventuellt återspeglar det låga antalet studerandemedlemmar i samfunden. Det höga antalet pensionerade respondenter visar å andra sidan att samfunden erbjuder många forskare en vetenskaplig gemenskap efter den aktiva karriären.

Nätverkande motiverar till medlemskap

Framför allt gemenskapen, främjande av vetenskap och att lära sig nytt motiverar till medlemskap i vetenskapliga samfund (se figur 3). Många motiveras till medlemskap även av samfundets medlemsförmåner i form av olika evenemang och publikationer.

Ett av orosmomenten för de nationella samfunden har varit att övergången till öppen publicering skulle driva bort medlemmar när läsningen av en tidskrift inte längre kräver någon medlemsavgift. Medlemsenkäten visar dock att medlemmar sällan motiveras av endast en sak: närmare 90 procent av respondenterna hade valt fler än en motiverande faktor och cirka 60 procent fyra olika faktorer som motiverar till medlemskap.

Figur 3. Faktorer som motiverar till medlemskap i nationella vetenskapliga samfund. N = 1 540

Tjänsterna som nationella vetenskapliga samfund erbjuder är viktiga för medlemmarna

Medlemmarna utnyttjar aktivt tjänster och medlemsförmåner som de vetenskapliga samfunden erbjuder och som anknyter till samfundets publicerings- och evenemangsverksamhet. Mer än 80 procent av medlemmarna i nationella vetenskapliga samfund hade under det senaste året läst samfundens publikationer (se figur 4).

Också deltagandet i evenemang hade varit aktivt, även om coronapandemin hade påverkat ordnandet av och deltagandet i evenemang. I VSD:s enkät bland medlemssamfunden år 2021 (på finska, finns också på engelska) uppgav närmare 80 procent av samfunden att man hade ställt in redan planerade evenemang till följd av pandemin. De finländska samfunden har också flyttat delar av sin verksamhet till virtuella miljöer under de senaste åren.

VSD ordnar olika slags vetenskapliga evenemang för allmänheten, för vilka de vetenskapliga samfunden med låg tröskel kan producera program. Ett tiotal vetenskapliga samfund deltar årligen i Vetenskapens natt. Dessutom får deltagarna ofta ta del av program som ordnas av vetenskapliga samfund genom Vetenskapsklubbarna, som leds av VSD. Under pandemin ordnades både Vetenskapens natt och Vetenskapsklubbarna på nätet.

Figur 4. De nationella vetenskapliga samfundens medlemmars deltagande i samfundens verksamhet under det senaste året. N = 1 540

Medlemmarna värdesätter främjande av hållbar vetenskap

De vetenskapliga samfundens viktigaste uppgifter ansågs vara gemenskap och bildande av nätverk. Enkäten visar också att medlemmarna vid sidan av traditionella verksamhetsformer, såsom publikationsverksamhet och evenemang, även anser att främjande av ansvarsfull vetenskap är en viktig uppgift för vetenskapliga samfund. Medlemmarna anser att viktiga uppgifter för samfunden är att främja öppen forskningsbaserad kunskap, påverka vetenskapspolitiskt och socialt, försvara forskarna samt främja forskningsetik och ansvarsfull utvärdering (se figur 5).

Till exempel var nästan 90 procent av respondenterna helt eller delvis av samma åsikt om påståendet att främjande av forskningsetik är en viktig uppgift för samfunden, trots att dess roll i samfundens verksamhet på basis av enkäten bland medlemssamfunden tills vidare har varit relativt liten (på finska).

Figur 5. Vikten av uppgifter gällande öppen vetenskap i ett samfunds verksamhet enligt medlemmar i inhemska vetenskapliga samfund.

Medlemskapet sägs upp när livs- eller arbetssituationen förändras

De vetenskapliga samfunden bör kommunicera aktivt om sin existens och sin verksamhet. Den vanligaste orsaken till att respondenten inte var medlem i något vetenskapligt samfund var att personen inte hade ombetts att bli medlem eller att hen inte hade information om vilka vetenskapliga samfund som hen kunde bli medlem i. Vikten av digital kommunikation har ökat under årens lopp, vilket innebär att det även är bra för de vetenskapliga samfunden att i mån av möjlighet se till att deras webbplatser och sociala medier är uppdaterade.

- Medlemsvärvningen, i synnerhet värvningen av medlemmar bland studerande, gynnas av intressanta webbplatser och samfundets aktivitet i sociala medier. Diskussioner kring lättbegriplig vetenskap, delning av intressant innehåll och rapportering om samfundets verksamhet lockar nya medlemmar till samfundet. Även aktivt deltagande i vetenskapliga evenemang är ett sätt att värva nya medlemmar, upplyser Kaisa Kivipuro, kommunikations- och evenemangskoordinator vid VSD.

- Studerande och personer som är intresserade av vetenskap vill i regel vara medlemmar i ett samfund, eftersom det gör det möjligt för dem att få information och kontakter som är intressanta för dem och som de har nytta av.

Den vanligaste orsaken till att en person sade upp sitt medlemskap i såväl nationella som internationella samfund var att hen inte längre upplevde sig ha nytta av medlemskapet (se figur 6). Endast i sällsynta fall var orsaken till att någon säger upp sitt medlemskap att det inte längre krävs medlemskap för att läsa ett nationellt samfunds publikationer (se figur 5).

- Med tanke på den vetenskapliga publiceringens framtid i Finland är det bra att övergången till öppen publicering inte avsevärt minskar samfundens medlemsantal. Det är en riktigt glad överraskning hur väl samfundens medlemmar har tagit till sig vetenskapens och forskningens öppenhet, konstaterar Ilmari Jauhiainen, sakkunnig vid sekretariatet för öppen vetenskap och forskning.

Figur 6. Orsaker till uppsägning av medlemskap i nationella och internationella samfund.

Information om läsning av nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter

I enkäten utreddes även praxis för läsning av vetenskapliga tidskrifter. Internationella och nationella vetenskapliga tidskrifter är viktiga källor till forskningsbaserad information för medlemmarna i vetenskapliga samfund. Som orsaker till att läsa vetenskapliga tidskrifter nämndes oftast att man vill hålla sig uppdaterad, man läser av allmänt intresse och för nöjes skull samt för att forska och skriva.

Nationella tidskrifter läses oftast inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Inom dessa områden värdesätts även nationella tidskrifter mer som publiceringskanaler (se figur 7). Inom områden där publiceringsverksamheten har koncentrerats till internationella kanaler är betydelsen av nationell vetenskaplig publiceringsverksamhet mindre.

Figur 7. Andelen respondenter per vetenskapligt område som bedömer att nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter och periodiska publikationer är mycket viktiga som publiceringskanaler inom sitt eget område.

Vetenskapliga tidskrifter läses vanligen i digitalt format, men nationella tidskrifter läses ofta även i tryckt format (se figur 8). Detta kan påverkas av att vetenskapliga tidskrifter som publiceras på finska och svenska betjänar inte bara forskare, utan också andra användargrupper som fortfarande uppskattar den tryckta tidskriften.

Ett av enkätens viktigaste resultat är också att även om vetenskapssamfundet i stor utsträckning håller på att flyttas till digitala och öppna verksamhetsmiljöer, finns det fortfarande efterfrågan på i synnerhet nationella tidskrifter i tryckt format. Av de samfund som deltog i VSD:s enkät 2018 (på finska) publicerade cirka 65 procent både tryckta och digitala tidskrifter, och 28 procent endast digitala tidskrifter.

Figur 8. Format för läsning av nationella och internationella vetenskapliga tidskrifter/periodiska publikationer.

Samfundens verksamhet i framtiden

Enkäten bland medlemssamfunden, som genomfördes 2021, och medlemsenkäten, som genomfördes i år, ger både samfunden och VSD ny och viktig information om hur de ska utveckla sin verksamhet.

Utifrån enkäten bland medlemssamfunden (på finska) var majoriteten av samfunden intresserade av att utveckla sin verksamhet inom ett eller flera delområden av ansvarsfull vetenskap: identifiering och nominering av experter till arbetsgrupper och kommittéer eller som bedömare (65 procent av samfunden), främjande av öppen vetenskap och ordnande av evenemang (över 50 procent), bedömning av kvaliteten på forskning (över 40 procent), bedömning av samhälleligt genomslag samt vetenskaplig fostran och forskningsetik (omkring 30 procent).

Ett viktigt resultat av medlemsenkäten är att samfundens personmedlemmar tydligt ser främjande av ansvarsfull och öppen vetenskap på bred front som ett viktigt delområde inom samfundens verksamhet. Detta kunskapsunderlag ger säkert samfunden material för att fundera över sina verksamhetsformer och -principer framöver.

Enkäterna ger även Vetenskapliga samfundens delegation information om hur den kan utveckla sina tjänster för samfunden. Målet är att stödja samfunden beträffande bland annat främjande av ansvarsfull vetenskap så att samfunden på ännu bredare front kan arbeta till förmån för hela det finländska vetenskaps- och forskningssamfundet samt samhället.

- Enkäten ger delegationen nyttig information om hur den kan stödja medlemssamfundens verksamhet och utveckla deras kompetens samt utveckla de tjänster som erbjuds medlemmarna i delegationen. Vi hoppas att enkätresultaten ger samfunden idéer för att få med studerande i verksamheten och förstärker samfundens upplevelse av att det arbete de gör är viktigt för vetenskapssamfundet och samhället, säger Lea Ryynänen-Karjalainen, verksamhetsledare för VSD.

Vem hör till ett vetenskapligt samfund? Rapporten om resultaten av medlemsenkäten för vetenskapliga samfund (2022) kan fritt läsas och laddas ner på tjänsten Edition.fi.

Rapporten Tieteelliset seurat ja vastuullinen tiede: Raportti TSV:n jäsenseurakyselyn tuloksista (2022) utreder samfundens verksamhet inom ansvarsfull vetenskap.

Rapporten Tieteelliset seurat Suomessa 2018 (2019) berättar om de finländska vetenskapliga samfundens verksamhet.