Vetenskapsbarometern 2019 visar vetenskapens starka ställning i Finland

Nyheter   21.11.2019 10.40   Uppdaterad 21.11.2019 10.44

Den nyaste Vetenskapsbarometern visar att vetenskapens tillstånd i Finland är bra. Finländarna är intresserade av vetenskap, litar på vetenskapen och vetenskapsorganisationer och vetenskapens offentliga profil är bra. Vid rapportens publiceringstillställning diskuterades finländarnas förtroende för vetenskap och forskning.

Oron om att finländarnas förtroende för vetenskapen skulle ha fått någon slags stöt under de senaste åren får inte stöd i Vetenskapsbarometern. Trots att det i media har pratats mycket om den postfaktiska tiden och vetenskapsfientliga ställningstaganden har framförts, har det inte påverkat finländarnas syn på vetenskapens och forskningens viktighet och tillförlitlighet. Snarare är det tvärtom. Till exempel förtroendet för organisationer med anknytning till vetenskap har ökat stadigt i varje mätning under den tid som Vetenskapsbarometern ända sedan år 2001 har publicerats. Av de som svarade på enkäten känner 60 procent förtroende för vetenskap, forskning och vetenskapssamfundet och 77 procent för universiteten och högskolorna.

Sju av tio svarare är mycket eller ganska intresserade av vetenskap, forskning och teknologi. Den av vetenskapen mest intresserade åldersgruppen är 26–35-åriga vuxna och intresset är störst särskilt bland de akademiskt utbildade.

kuvituskuva.

Av de enskilda vetenskapsområdena betraktas medicin som mest intressant (68 procent av svararna meddelar sitt intresse). Forskningsdata om miljöns tillstånd intresserar en nästan lika stor grupp (66 %). Forskningens finansiering samt utbildnings- och vetenskapspolitik intresserade en dryg tredjedel av svararna (35 %). Som en framstående vetenskapsidkare nämns oftast Esko Valtaoja som har innehaft förstaplats alltsedan år 2013.

I Vetenskapsbarometern utreds med tre års mellanrum hur finländarna förhåller sig till vetenskap och den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Vetenskapsbarometern 2019 är den sjunde delen i undersökningsserien som påbörjades år 2001. Den på onsdagen publicerade undersökningen har gjorts på uppdrag av föreningen Forskningsinformation och besvarades av 2 209 personer.

Vid Vetenskapsbarometerns publiceringstillställning diskuterades vetenskapens pålitlighet och medborgarnas möjlighet att skilja på sann och falsk kunskap

Vid den nyaste Vetenskapsbarometerns publiceringstillställning i Sanomahuset dryftades resultaten i en paneldiskussion. Rapportens innehåll begrundade Helsingfors universitets kvestor Marjo Berglund, professor Minna Palmroth, FD, Heurekas temaproducent Paula Havaste, Opinionsnämndens för massmedier blivande ordförande Eero Hyvönen samt tidskriftens Tiede huvudredaktör Jukka Ruukki.

När det frågades varför finländarna litar så starkt på vetenskapen lyfte Minna Palmroth fram ”ryggradsreaktionen” som ofta inverkar när man svarar på enkäter. I svarandets stund tänker deltagaren just inte efter hur hen litar på vetenskap och forskning, utan svarar på ett sätt som hen tillägnat sig under loppet av en längre tid. Förtroendet för vetenskapen har troligtvis inte byggts upp på en kort tid utan svaren skildrar en bredare konsensus om vetenskapens och forskningens ställning i samhället.

Panelisterna resonerade också att vetenskapen och vetenskapssamfundets medlemmar inte har avsevärt dabbat sig i offentligheten, vilket för sin del har bibehållit förtroendet för vetenskapen. Dessutom hör en inbyggd självregleringsmekanism som förebygger forskningsfusk till vetenskapen. Forskningspraxis med referentgranskning och forskningsetiska anvisningar främjar vetenskapens goda praxis och möjliggör således medborgarnas förtroende.

kuvituskuva.

Vid publiceringstillställningen av Vetenskapsbarometern 13.11.2019 deltog Marjo Berglund (till vänster), Paula Havaste, Eero Hyvänen, Minna Palmroth och Jukka Ruukki i paneldiskussionen.

Panelisterna var bekymrade över att en del forskare har dragit sig undan offentligheten och sociala medier på grund av hatretorik som de har mött. Problemet angår inte bara enskilda forskare utan det måste ses som hotande för hela vetenskapssamfundet och vetenskapen. Det är viktigt att forskarna själva berättar om sitt arbete i offentligheten, populariserar vetenskap och deltar i den samhälleliga debatten.

Hur kan en vanlig medborgare skilja på sann och falsk kunskap? På denna fråga från publiken gav Paula Havaste sitt eget svar i vilken hon betonade principerna om livslångt lärande. Kunskap om vetenskap måste utökas innan förmågan att skilja sann och falsk kunskap blir möjligt. Också placeringen av forskningsrönen i den bredare vetenskapliga kontexten främjar kunskapens riktighet, vars viktighet framhölls i en kommentar från publiken. Redaktörerna har ansvaret att proportionera betydelsen av ett enskilt forskningsresultat, vilket görs genom att jämföra resultatet med övrig forskning inom ämnesområdet.

Vetenskapsbarometern 2019 kan laddas ned på föreningens Forskningsinformation webbsida (länken öppnas i en ny flik).