Priset Årets vetenskapsbok till Kirsi Lehto

Nyheter   18.3.2020 13.29   Uppdaterad 18.3.2020 14.04

Priset Årets vetenskapsbok har beviljats till Kirsi Lehto för verket Astrobiologia. Elämän edellytyksiä etsimässä (Ursa). Priset är 10 000 euro. Christer Lindholm fick hedersomnämnande (2 500 euro) för boken Totuudenjälkeinen talouspolitiikka – Thatcherista Trumpiin (Vastapaino).

Syftet med Årets vetenskapsbok-priset är att lyfta fram förtjänstfull litteratur som grundar sig på vetenskaplig forskning. Med priset vill forskare uppmuntras att publicera högklassiga vetenskapsverk på finska eller svenska. I prisjuryn år 2019 satt professor Tuomas Forsberg, professor Minna Palmroth och professor emeritus Nils Erik Villstrand. Som sekreterare för juryn fungerade Vetenskapliga samfundens delegations kommunikationschef Ilari Hetemäki.

Det årligen utdelade priset beviljas av Vetenskapliga samfundens delegation och Förbundet för vetenskapspublicering i Finland, som bekostar priset.

Årets vetenskapsbok-priset beviljas en finländsk vetenskapsbok som utgivits det föregående året. Priset har utdelats från och med år 1989. Kriterier för Årets vetenskapsbok är ämnets dragningskraft och betydelse, innehållets vetenskapliga vikt samt verkets litterära meriter. Vetenskapsboken måste grunda sig på forskning, och i bästa fall förmedlas även en bra vetenskaplig syntes i verket.

Prisjuryn satte sig in i cirka 75 vetenskapliga verk som utkommit år 2019, av vilka tio valdes till final. Bland dessa fanns monografier, pamfletter, samlande översikter och populariseringar av tidigare forskning. I urvalsgrunderna betonades i år ämnets aktualitet och vad som skulle löna sig att läsas just nu. Juryn fäste uppmärksamhet vid innehållets överraskningskraft samt i hur verket kan vidga läsarens världsbild.

Prisnämndens motiveringar

Kirsi Lehto: Astrobiologia. Elämän edellytyksiä etsimässä (Ursa 2019). Årets vetenskapsbok 2019

Kirsi Lehtos Astrobiologia berättar en mäktig historia om planeten Jords liv. Boken är en genomlysning av hur livet har uppstått på jordklotet, hur enkla organismer har blivit alltmer komplicerade och till slut tänkande varelser samt i hurdana omständigheter liv har utvecklats. Vetenskapliga fakta framställs lättläst och i form av en logisk berättelse och bildar till slut en läsupplevelse som väcker förundran och respekt. Finländarna skäms bort, för alltför många lika flytande skrivna och vackra helheter inom astrobiologin har inte utkommit ens internationellt. Efter att ha läst boken förundrar sig läsaren över hur otroligt mycket forskarna har fått reda på om livet på jorden.

Kirsi Lehto sylissään palkintokukkia ja kirja Astrobiologia.

Bild: Jaana Tihtonen.

Men vad är astrobiologi? Lehto definierar den som ett närmandesätt som anknyter till biologi, kemi, geofysik, geologi, fysik och astronomi – samt filosofi eftersom att hitta liv i världsalltet skulle givetvis vara väldigt betydelsefullt för mänskligheten: vi skulle inte vara ensamma. Trots namnet behandlar största delen av boken dessa hemtama vetenskaper på jorden, men till sist spekuleras om liv annanstans i rymden.

Ett av Lehtos viktigaste meddelanden är en hur invecklad och interaktiv helhet jordklotet erbjuder livet med sitt klimat och sin geofysik. Denna helhet kan människans verksamhet nu rubba. Boken är en potentiell klassiker, och den lämpar sig för många slags läsare från gymnasister till livstörstiga seniorer.

Kirsi Lehto är filosofie doktor och har verkat som forskare och lärare i molekylärbiologi och astrobiologi vid Åbo universitet.


Christer Lindholm: Totuudenjälkeinen talouspolitiikka – Thatcherista Trumpiin (Vastapaino 2019). Hedersomnämnande

Christer Lindholm berättar att han skrivit boken som en motreaktion till de mer eller mindre övermodiga analyser som har härskat den offentliga debatten i såväl Brexit-röstningen, Trumps valseger som högerpopulisternas popularitet mer allmänt. Verket är ytterst aktuellt och hjälper att förstå ekonomi och politik. Det ger en bakgrund till uppgången av tänkesättet som tror på marknadernas effektivitet, som Lindholm kallar marknadsfundamentalism, från Thatchers Storbritannien till vår tids rådande ideologi i västvärlden. 

Palkitut teokset vierekkäin pöydällä.

Bild: Jaana Tihtonen.

Högerpopulismens stöd kan enligt Lindholm ses som en reaktion till konflikten mellan den globaliserade ekonomin och den begränsade nationella demokratin. Boken presenterar också preliminära lösningar till situationen: konflikten kunde lindras med hjälp av internationellt samarbete. Boken är skriven tätt argumenterat och den håller läsaren i sitt grepp från början till slut.

Christer Lindholm är ekonomie doktor och har verkat som forskare vid Åbo Akademi.

Pristagaren intervjuas av journalisten Anna-Liisa Haavikko på Tiedeklubi i Manala (Dagmarsgatan 2) onsdagen den 25.3.2020 kl. 17. Diskussionen hittas nästa dag som podcast i SoundCloud.

Tilläggsinformation:

Ilari Hetemäki
Kommunikationschef
Vetenskapliga samfundens delegation
tfn 050 363 4416
ilari.hetemaki(at)tsv.fi