AVOTT (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
AVOTT (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 89: | Rad 89: | ||
{{:Tutkimusdatan avoin saatavuus/sv}} | {{:Tutkimusdatan avoin saatavuus/sv}} | ||
{{DocumentSections2|Objective|{{SUBPAGENAME}}|Tutkimusdatan avoin saatavuus}} | {{DocumentSections2|Objective|{{SUBPAGENAME}}|Tutkimusdatan avoin saatavuus}} | ||
=Ordlista= | =Ordlista= | ||
'''Ordlistan har ännu inte uppdaterats för att stämma överens med den nya policytexten.''' | |||
{{Term|Aineistonhallintasuunnitelma}} | {{Term|Aineistonhallintasuunnitelma}} | ||
{{Term|Avoimen lähdekoodin ohjelmisto}} | {{Term|Avoimen lähdekoodin ohjelmisto}} | ||
Nuvarande version från 17 november 2026 kl. 11.20
Policy för öppna forskningsmaterial och -metoder
Länk till policydokumentet i pdf-format
Inhemska rekommendationer
- Datamodell för tjänstekatalog (2025, text på finska, fältnamn på engelska)
- Riktlinjer för beskrivning av forskningsdata (2024, på finska och engelska)
- Ytterligare instruktioner för planering av hanteringen av konfidentiella och personuppgifter (2024, på finska och engelska)
- Förbättra kvaliteten och genomslaget av din forskning genom datahantering – En guide för att göra dina data FAIR (2023)
- Interoperable 1-2-3. Anvisningar för att främja forskningsdatats interoperabilitet (2021, på finska)
- Mall för överenskommelse gällande upphovsmannaksap för data (2020, CC0, på finska)
- Val och implementering av beständiga identifierare, rekommendationer för forskningsorganisationer (2020, på engelska)
- Rekommendation om användning av beständiga identifierare för forskningsdatamängder (2019, på engelska)
- Hinder för att öppna forskningsmaterial. Ägarskap och licensiering (2019) (på finska)
- Kompletterande rekommendation planering av datahantering gällande sensitiva och konfidentiella data (2019)
SAMMANFATTNING
DENNA POLICY FÖR ÖPPEN TILLGÅNG till forskningsmaterial och -metoder stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2025–2030 och dess övergripande princip att forskning ska vara så öppen som möjligt och så sluten som nödvändigt. Denna policy bygger på omfattande nationellt och internationellt arbete samt dialog. Policyn har utarbetats av det finländska forskningssamfundet och koordinerats av Samordningen av öppen vetenskap och forskning (Vetenskapliga samfundens delegation (VSD)).
Policyn fokuserar på öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder. Öppenhet ses som en del av forskningens kvalitet och genomslagskraft under forskningens hela livscykel, och som en möjlighet att främja global delaktighet inom forskning. Forskningsmaterial och forskningsmetoder ses som självständig forskningsoutput, och policyn uppmuntrar generellt till att öppna forskningsprocessen så tidigt och i så stor utsträckning som möjligt samt kräver att begränsningar av öppenheten motiveras. Befintliga ramar, såsom FAIR-principerna, kan användas för att reglera graden av öppenhet för forskningsmaterial och olika typer av forskningsmetoder.
Denna policy omfattar alla områden inom högre utbildning och forskning. Forskningsgrenarnas mångfald utgör en utmaning när det gäller att tolka och implementera god praxis. I policyn betonas de allmänna principerna för ansvarsfull förvaltning av forskningsresurser, tillgång till lämpliga tjänster och ansvarsfull utvärdering av forskning. Dessa vägledande principer har formulerats som specifika mål och åtgärder för forskare, forsknings- och finansieringsorganisationer samt andra aktörer. Samordningen av öppen vetenskap och forskning vid Vetenskapliga samfundens delegation kommer att följa upp genomförandet och den fortsatta utvecklingen av denna policy som en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap och forskning.
ÅTAGANDEN I POLICYN
FORSKNINGSMATERIAL OCH -METODER är så öppna som möjligt och så slutna som nödvändigt. Material hanteras på lämpligt sätt i syfte att implementera FAIR-principerna, och FAIR-principerna tillämpas även på metoder när det är lämpligt. Forskningsmetoder och -material identifieras som självständig forskningsoutput. Om inte annat anges avser begreppet ”forskningsoutput” i denna policy forskningsmaterial och forskningsmetoder. Annan forskningsoutput behandlas i sina respektive policyer, Öppen tillgång till forskningspublikationer och Öppen utbildning och öppna lärresurser.
INLEDNING
DENNA POLICY FÖR ÖPPEN TILLGÅNG till forskningsmaterial och -metoder uppdaterar och ersätter de två delpolicyer som ursprungligen publicerades separat 2021–2023 av Vetenskapliga samfundens delegation (VSD). Den uppdaterade policyn sammanför dessa delar i ett samlat dokument. Sedan dessa policyer först publicerades har många av de begrepp som då var nya blivit etablerade inom forskningssamfundet. Datahantering, FAIR-principerna och delning av forskningsmaterial har blivit allt vanligare. Denna utveckling har drivits av forskningsfinansiärernas krav, den utbildning som erbjuds av forskningsorganisationer samt forskarnas förmåga att anamma nya arbetssätt. Trots denna utveckling är de policyer som främjar öppenhet fortfarande värdefulla. På grund av exempelvis otydliga ansvarsfördelningar kan öppenheten kring forskningsmaterial och -metoder gå förlorad. Dessutom har frågor om forskningssäkerhet fått forskningsorganisationer att betrakta regionalt bevarande och begränsad delning av material och metoder som frågor som rör såväl digital motståndskraft som digital suveränitet. Eftersom samhällsförändringar kan ske snabbt är det avgörande att den digitala suveräniteten och dataresiliensen skyddas genom korrekt hantering, bevarande och begränsad delning av värdefulla digitala tillgångar.
Öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder stärker forskningens kvalitet och genomslagskraft. Öppenhet kan stärka olika aspekter av forskningens kvalitet, däribland exempelvis integritet och trovärdighet, reproducerbarhet och verifierbarhet samt forskningens överförbarhet till nya användningsområden. Dessa mål försvåras av kulturella och tekniska hinder samt av den kontinuerliga, iterativa processuella karaktären hos utveckling och tillämpning av metoder, som ofta är oskiljaktig från forskning och innovation. En ökad öppenhet kan således främja transparens i hela forskningsprocessen. Öppenhet kan även öka forskningens genomslagskraft både på samhället i stort och på forskningspraxis, till exempel genom ökad tillgänglighet, transparens, snabbhet och effektivitet eller nya möjligheter till samarbete, utveckling och innovation. Exempel på hur öppenhet kan stärka forskningens kvalitet och genomslagskraft finns bland mottagarna av de nationella priserna i öppen vetenskap.
FAIR-principerna styr öppenheten kring forskningsmaterial och -metoder och utgör ett systematiskt ramverk för att fastställa och implementera lämplig öppenhetsnivå samt för att utvärdera denna som en del av en ansvarsfull utvärdering av forskningen. Med FAIR-principerna avses kvaliteten på forskningsmaterial och -metoder ur ett perspektiv som syftar till vidare användning. Syftet med principerna är att göra forskningsmaterial och forskningsmetoder sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara (se Ordlista). Även om FAIR-principerna kan uppfattas som ett uttryck för de övergripande målen om öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder, finns det även andra ramverk som kan vara till hjälp inom specifika vetenskapsområden. Inom kvantitativ forskning kan den exakta reproducerbarheten av en studie, eller delar av den, utgöra det eftersträvade resultatet av öppenhet, medan man inom kvalitativ forskning kan lägga tonvikten på att öka transparensen i dokumentationen och argumentationen.
Öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder stöder målen för hållbar utveckling och digital motståndskraft. Öppenhet kan undanröja hinder för tillgång och främja inkludering och lika tillgång till kunskap genom att underlätta tvärvetenskaplig forskning, global jämlikhet och att uppnå målen för hållbar utveckling. Öppenhet kan stödja nya former av samarbete mellan offentlig och privat sektor, och därmed främja den regionala innovationsförmågan. Forskningsorganisationer bör betrakta regionala och nationella infrastrukturer och tjänster för digitalt bevarande och datadelning som verktyg för att förbättra den digitala motståndskraften. Korrekt hantering, skydd och arkivering av värdefulla digitala tillgångar, däribland kritisk infrastruktur som rör miljö och säkerhet, kan ses som ett stöd för den digitala suveräniteten. Vid beslut om lämplig grad av öppenhet måste forskarna även beakta aspekter av forskningssäkerhet, såsom möjlig dubbelanvändning av tekniken i militära sammanhang. Att bevara och på ett kontrollerat sätt dela digitala tillgångar av stort värde kan ses som hörnstenar i dataresiliens och digital suveränitet.
Internationellt ramverk. Denna reviderade policy följer fortfarande olika nationella och internationella riktlinjer och ramverk som främjar öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder, däribland ovannämnda FAIR-principer. I enlighet med UNESCO:s rekommendation om öppen vetenskap rekommenderar policyn att forsknings- och finansieringsorganisationer, vetenskapliga samfund, förlag och redaktionsråd ska anta policyer som kräver och främjar öppen tillgång till forskning. Finländska aktörer deltar aktivt i europeiskt och internationellt arbete, t.ex. inom European Open Science Cloud (EOSC), Research Data Alliance (RDA), International Science Council Committee on Data (CODATA) och i arbetet med europeisk forskningsinfrastruktur. Verksamhetsmiljön präglas dessutom av nuvarande och framtida EU-lagstiftning om öppenhet kring data, t.ex. Open Data Directive och europeiska initiativ om digital suveränitet, såsom European Digital Commons Infrastructure Consortium.
Denna policy uppmuntrar forskare och forskningsorganisationer att öppna forskningsprocessen, inklusive forskningsmaterial och -metoder, så tidigt och i så stor utsträckning som möjligt. Tidig spridning av forskningsmaterial och -metoder kan hjälpa forskare att fastställa prioriteringar och få feedback i tid för att förbättra arbetet, och därmed höja forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Som en allmän regel bör forskare motivera begränsningar av öppenheten för material och metoder som ligger till grund för publicerad forskning och expertutlåtanden, och inte begränsa öppenheten mer än nödvändigt. När forskare fastställer lämplig nivå av öppenhet för sina forskningsmaterial och -metoder, samt vilka tjänster som ska användas för att bevara dem, bör de beakta aspekter som rör forskningssäkerhet och digital suveränitet.
FORSKNINGENS FRIHET OCH FORSKARENS ANSVAR
Denna policy stöder den öppna vetenskapens principer samt forskarnas frihet och möjligheter att sprida och utnyttja forskningsbaserad kunskap under hela forskningens livscykel. Forskare och forskningsorganisationer ansvarar för att idka och sprida forskning av bästa möjliga kvalitet och genomslagskraft, och de har rätt och frihet att välja de metoder som bäst tjänar dessa mål. Detta inbegriper ansvarsfull hantering och öppenhet gällande material och metoder, vilket bör utvärderas inom ramen för forskningsområdet och forskningens livscykel. Som en del av forskningens kvalitet och genomslagskraft är öppenhet därför förenligt med forskningens frihet och forskarens immateriella och andra rättigheter.
Ansvarsfull öppenhet är en viktig aspekt av forskningsetiken. Den öppna vetenskapens praxis ger upphov till viktiga frågor om forskningsetik och lagstiftning. Dessa kan innebära begränsningar som forskare och andra som arbetar med hantering av forskningsmaterial och -metoder måste vara medvetna om. Även om juridiska, etiska, avtalsmässiga eller andra begränsningar och mångtydigheter kan begränsa öppenheten, motiveras sådana begränsningar av god vetenskaplig praxis. Begränsningar av öppenheten bör däremot inte motiveras enbart av etablerade traditioner, och forskningsfinansiärer och -organisationer bör i allmänhet uppmuntra och stöda god öppen praxis inom olika områden.
Den finländska lagstiftningen stöder bred tillgång till forskningsmaterial och -metoder för kommersiella ändamål. Öppna forskningsmaterial och -metoder ger nya möjligheter för statliga och industriella aktörer att dra nytta av forskning. Denna policy stöder nationella rekommendationer för öppen vetenskap i samarbete med icke-akademiska parter, inklusive statliga och icke-statliga organisationer och företag samt kommersiell användning. Begränsningar av kommersiell användning är inte kompatibla med definitionen av öppen källkod, och därför bör licensklausuler gällande icke-kommersiell användning undvikas. Industriellt samarbete, kommersialisering och annan utvecklings- och innovationsverksamhet kan dock också skapa behov av och rättfärdigande för att begränsa graden av öppenhet. Forskarna ansvarar därför för att söka lösningar som är förenliga med den övergripande principen ”så öppet som möjligt, så slutet som nödvändigt”, och forskningsorganisationer bör ge det stöd och de incitament som krävs för att på ett ansvarsfullt sätt öppna forskningsresurser.
Finansiärer och forskningsorganisationer bör utvärdera öppenhet enligt riktlinjerna för ansvarsfull forskningsutvärdering utifrån forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Att erkänna forskningens mångfald och uppmärksamma variationer i typ, livscykel och roll gällande material och metoder i olika discipliner är synnerligen viktigt vid ansvarsfull utvärdering. De olika rollerna inom utveckling och användning av öppna metoder i olika skeden av forskningen bör erkännas, och meriteringsmekanismer kan utformas för att belöna aktörer på olika nivåer, från individer till grupper, enheter och hela organisationer.
RISKER OCH HOT
Ansvarsfull förvaltning av forskning innebär erkännande av att öppnande av forskningsresurser samt kombination av äganderättsligt skyddade och öppna plattformar ger upphov till juridiska frågor (t.ex. gällande avtal) och till rättsligt skydd för forskare och forskningspersoner. Valet av öppenhetsgrad bör vara välgrundat. När det finns etiska, rättsliga eller andra tydliga och motiverade begränsningar som förhindrar att material eller metoder öppnas är det viktigt att beskriva resurserna så transparent som möjligt, till exempel genom att dela metadata eller andra beskrivningar av forskningens utformning. Tillgång till tydliga definitioner, riktlinjer och stödtjänster som tar hänsyn till disciplinspecifika skillnader och ekonomisk hållbarhet kan underlätta forskningens öppenhet. Forskare kan riskera att få minskad finansiering och publiceringssvårigheter om forskningsmaterial och -metoder inte öppnas som planerat.
Vissa typer av forskningsmaterial eller -metoder kan användas öppet i enlighet med etablerade normer. Forskare och forskningsorganisationer kan dock avsevärt öka graden av öppenhet och förtydliga återanvändningsrättigheterna genom att ge uttryckliga tillstånd för återanvändning. Inom vissa områden kan detta uppnås genom öppna licenser, som möjliggör delning av härledda versioner av till exempel källkod, programvaror eller protokoll. Begreppet äganderätt kan dock variera mellan olika forskningsområden.
Inom vissa områden kan delning och återanvändning i stor utsträckning tillåtas med stöd i normer snarare än licenser eller tillstånd. För forskare kan det även vara svårt att veta var gränsen mellan integritetsskydd och öppenhet går, och frågor som rör detta kan ligga utanför den enskilda forskarens expertis. FAIR-principerna kan användas för att vid behov fastställa balansen mellan öppenhet och skydd av material och metoder.
En datahanteringsplan (data management plan, DMP) stöder systematisk planering, fastställande och hantering av öppenhetsgraden vad gäller material och metoder, med början i de tidiga skedena av forskningens livscykel, och den bör aktivt underhållas och uppdateras under forskningens gång. En datahanteringsplan underlättar riskbedömning och innehåller motiveringar för eventuella begränsningar av öppenhetsgraden. Forskningssamfundet och forskningsetiska kommittéer kan dra nytta av allmänna riktlinjer för hur öppenhet vad gäller material och metoder kan främjas som en del av ansvarsfull forskning och förenas med andra aspekter av forskningsetik, till exempel behovet av att skydda forskningspersoner eller kontrollera teknik med dubbla användningsområden.
Utvecklingen av praxis för öppen vetenskap är även beroende av tillgängliga resurser. Brist på resurser, färdigheter, tjänster eller infrastrukturer kan utgöra utmaningar för öppen praxis. Forskare bör ha den kompetens och det stöd som krävs för att tillämpa praxis för öppen vetenskap. Forskningsorganisationer måste säkerställa att det finns tillräckligt med stöd, incitament och tillräckliga resurser så att material och metoder kan vara öppet tillgängliga på ett sätt som respekterar forskarens arbete och jämlikhet, samt underlättar effektivt och gemensamt skapande av kunskap. Att förverkliga god vetenskaplig praxis och god förvaltning av forskningsresurser kräver resurser och ekonomiska incitament riktade till forskningsorganisationer under forskningens hela livscykel och på alla utbildningsnivåer. Organisationer som innehar olika roller bör förbinda sig att utveckla och upprätthålla dessa resurser, parallellt med satsningar på tjänster som främjar ett effektivare nyttjande av resurser och ger besparingar.
POLICYNS STRUKTUR OCH BAKGRUND
Denna policy är utarbetad av det finländska forskningssamfundet. Två arbetsgrupper, som sammankallats av expertgruppen för öppna data vid Samordningen av öppen vetenskap och forskning (Vetenskapliga samfundens delegation), har ansvarat för arbetet. Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Policyn stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2025–2030. Denna policy om öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder består av strategiska principer samt mer specifika mål och åtgärder. De strategiska principerna beskriver allmänna förutsättningar för att uppnå öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder. De utgör principer som är viktiga för forskningssamfundet och som måste följas vid implementering av öppenhet. De specifika mål som anges i policyn utgör mer tidsbundna och mätbara mål för att stödja och främja öppenhet. Målen åtföljs av konkreta åtgärder som krävs föra att de ska uppnås. Det föränderliga internationella sammanhanget påverkar målen och de relaterade åtgärderna snabbare än principerna.
Den relevanta terminologi som används skiljer sig mellan olika forskningsområden, och begreppen, definitionerna och översättningarna varierar mycket i lagstiftning och i olika sammanhang. Ordlistan förtydligar viktiga begrepp och syftar till att göra detta policydokument mer lättläst och begripligt.
VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING
Hela det finländska forskningssamfundet ansvarar för verkställandet av denna policy, och den träder i kraft gradvis. Delpolicyn gällande öppen tillgång till forskningsmaterial färdigställdes våren 2021 och delpolicyn gällande forskningsmetoder under 2023. Detta dokument utgör en omfattande revidering av policyn. Revideringen genomfördes under 2026. I samband med uppdateringen fattades beslutet att ta bort forskningsinfrastrukturer från denna policy. Den aktuella policyn är specifikt inriktad på öppna forskningsmaterial och -metoder. Policyn kommer att ses över senast 2030.
Utvärdering av policyns verkställande bör bejaka forskningsgrenarnas mångfald, och samtidigt uppmuntra till bred öppenhet i ett tidigt skede och tillgänglighet på lång sikt. Forskningsorganisationer bör stöda forskare i förverkligandet av denna policy, samt sprida och införa god praxis på alla forskningsområden. Forskningsmaterial och -metoder kan även betraktas som självständig forskningsoutput som kan stöda forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft.
Samordningen av öppen vetenskap och forskning vid Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) ansvarar för uppföljningen av policyns verkställande. Det är samordningens ansvar att stödja och främja kontinuerliga diskussioner för att nå målen och säkerställa att policyn är aktuell. Uppföljningsmekanismerna för öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder kommer att vara en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap.
STRATEGISKA PRINCIPER
Princip 1:
Forskningsmaterial och -metoder ska hanteras, öppnas och användas på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt.
Princip 2:
Forskarna har tillgång till infrastrukturer och tjänster som möjliggör ansvarsfull hantering av material och metoder, och dessa utvecklas på ett ekonomiskt hållbart sätt som tar hänsyn till forskarnas behov.
Princip 3:
Forskarens meriter vad gäller främjande av god datahantering, arbete gällande forskningsmaterial och -metoder samt ändamålsenligt öppnande av forskningsmaterial och -metoder värderas och stöder forskarens karriär.
Princip 4:
Forskningsmaterial och -metoder hanteras på ett sätt som säkerställer digital suveränitet och dataresiliens. Som standard hanteras och delas data genom tjänster och infrastrukturer som följer EU:s lagstiftningen och därmed stöder oberoende datastyrning, informationssäkerhet samt kunskapssäkerhet.
Öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder
Denna nationella policy utgör ett gemensamt åtagande inom det finländska forskningssamfundet att främja öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder. Dess syfte är att stärka forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Kvaliteten och genomslagskraften kan främjas genom t.ex. transparens, tillgänglighet, reproducerbarhet och återanvändbarhet inom forskning. Öppenhet gör det möjligt att stärka dessa och främja allmänhetens förtroende för vetenskapen.
Policyn gäller för forskningsoutput som produceras eller används i forsknings- eller utvecklingsprocesser under specifika förhållanden. När det gäller forskningsmaterial omfattas material som har skapats eller använts från och med 1 juli 2021. Vad gäller forskningsmetoder gäller policyn från och med 1 januari 2023 om:
- forskaren arbetar i eller är knuten till en finländsk forskningsorganisation och/eller har finländsk forskningsfinansiering,
eller
- det forsknings- eller utvecklingsprojekt som innefattar sammanställning eller användning av forskningsmaterialet genomförs vid en finländsk forskningsorganisation och/eller har finländsk forskningsfinansiering.
Policyns mål sträcker sig längre än till att bara öppna material och metoder. De betonar vikten av ansvarsfull hantering under hela livscykeln för forskningsoutput. Detta inbegriper planering, dokumentation och att säkerställa att öppenhet eftersträvas på ett sätt som är förenligt med juridiska, etiska och disciplinära krav. Även om vissa material, som personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter, inte kan delas öppet, uppmuntrar policyn proportionerliga åtgärder såsom publicering av metadata, kontrollerad tillgång och tydliga licensvillkor för att maximera transparensen i den mån det är möjligt. FAIR-ramverket tillhandahåller verktyg för att hitta och upprätthålla en lämplig balans mellan öppenhet och skydd.
Forskningsorganisationerna planerar den övergripande hanteringen av forskningsmaterial och -metoder utifrån sina egna utgångspunkter, och genomför lösningarna antingen på egen hand eller i samarbete med andra aktörer. Mångfalden av forskningsområden innebär att det kan krävas disciplinspecifika riktlinjer. Utvecklingen av dessa bör ingå i det pågående nationella policyarbetet för att säkerställa att öppenhet tillämpas på ett effektivt och proportionerligt sätt inom alla forskningsområden.
| Type | DocumentType: |
|---|---|
| Name (fi) | |
| Name (sv) | |
| Name (en) | |
| Description (fi) | |
| Description (sv) | |
| Description (en) | |
| Field | Domain: |
| Validity start | |
| Validity End | |
| Tags | |
| Has part | |
| Is part of |
Sections No sections yet!
Mål 1: Strategisk styrning
Forskningsorganisationerna har organiserat, strukturerat och fördelat ansvaret för den strategiska förvaltningen av forskningsoutput på organisationsnivå, vilket även omfattar öppning av forskningsmaterial och -metoder.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Tydliga ansvarsområden. Forskningsorganisationerna i sitt bredare nätverk säkerställer att ansvarsfördelning och beslutsfattande i samband med hanteringen av forskningsoutput samt framtagning, användning och utveckling av tjänster är tydliga och transparenta.
Mål 2: Incitament och uppföljning
Forskningsorganisationer främjar öppenhet, återanvändning och ansvarsfull hantering av forskningsoutput genom att upprätta incitament och uppföljningsmekanismer.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Incitament för öppenhet. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet ska aktivt utveckla incitament för att möjliggöra publicering och återanvändning av forskningsoutput.
- Uppföljningsindikatorer. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet ska utarbeta indikatorer och uppföljning för en ansvarsfull hantering av forskningsoutput.
Mål 3: Planering av livscykel
För varje forsknings- och utvecklingsprojekt upprättas en datahanteringsplan som omfattar alla faser i forskningsmaterialets livscykel och forskningsmetoderna, även deras öppenhet.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Inbäddade DMP:er. Forskningsorganisationen, med hjälp av DMP-konsortiet integrerar framtagning och uppdatering av datahanteringsplaner i sina forsknings- och tjänsteprocesser, och utnyttjar den information som erhålls från maskinläsbara planer som uppdateras kontinuerligt.
- Riktad utbildning. Forskningsorganisationen, med hjälp av DMP-konsortiet erbjuder utbildning i hantering av forskningsoutput, samt stöd och vägledning anpassade efter gruppens behov, riktat till studenter och forskare, personal inom forskning, utveckling och innovation, lärare och handledare i alla stadier av karriären.
- Handledares granskning. Forskningsorganisationen, med hjälp av DMP-konsortiet säkerställer att avhandlingshandledare utvärderar och kommenterar datahanteringsplaner som en del av sitt handledningsarbete.
- Kostnadsberäkning. Forskningsorganisationen, med hjälp av DMP-konsortiet stöder utformningen av forskningen så att såväl kostnaderna för datahantering som öppnande av material och metoder kan beräknas i förväg.
Mål 4: Rättigheter och skyldigheter
Alla som deltar i forskningen måste tydligt enas om de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med användning och förvaltning av forskningsoutput.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Avtalsmässig tydlighet. Forskningsorganisationen, med hjälp av finansieringsorganisationer och forskningssamfundet skapar tydliga och konsekventa principer och rutiner, till exempel avtalsmallar, för att komma överens om rättigheter och skyldigheter vad gäller forskningsoutput (material och metoder) som framkommit vid forskning. Avtalsmässig praxis underlättar för forskare att arbeta och samarbeta både nationellt och internationellt.
- Juridisk vägledning. Forskningsorganisationen, med hjälp av finansieringsorganisationer och forskningssamfundet erbjuder vägledning, utbildning och stöd när det gäller lagstiftning och licensiering som rör öppnandet av forskningsmaterial och -metoder.
- Referenspraxis. Forskningsorganisationen, med hjälp av finansieringsorganisationer och forskningssamfundetger vägledning om hur man ska referera till forskningsmaterial och -metoder, och ställer krav på sådana referenser i sina publiceringsriktlinjer.
- Databasvägledning. Forskningsorganisationen, med hjälp av finansieringsorganisationer och forskningssamfundet säkerställer att dess datalagringstjänster (såsom datarepositorier, datakataloger och dataarkiv) tillhandahåller vägledning om hur forskningsmaterial och metoderbeskrivingar som lagras där ska citeras och hur användarvillkoren presenteras.
Mål 5: FAIR-dokumentation
Forskningsoutput som framkommit i forsknings- och utvecklingsprojekt, samt deras livscykel, dokumenteras så att metadata stöder verifiering av forskningsmaterial, -metoder och -resultat, samt återanvändning, vidareanvändning, sökbarhet, interoperabilitet och tillgänglighet av forskningsmaterial och -metoder i enlighet med FAIR-principerna.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Urval för bevarande. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet stöder forskare när de väljer ut och bedömer värdet av de forskningsmaterial och -metoder som ska bevaras.
- Stöd för metadata. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet stöder dokumentation av forskningsmaterial och -metoder, forskningens reproducerbarhet och framtagning av metadata, genom att tillhandahålla lämpliga tjänster samt lämplig vägledning och utbildning.
- Resursplanering. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet stöder forskningsplaneringen så att forskningsprojekten är redo för tilldelning av resurser för dokumentation av material och metoder.
Mål 6: Teknisk infrastruktur
Forskningsorganisationen och infrastrukturleverantörerna tillhandahåller lämpliga tekniska lösningar och tjänster för hantering av forskningsmaterial och öppningen av forskningsmetoder.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Livscykeltjänster. Forskningsorganisationen och infrastrukturleverantörerna tillhandahåller den infrastruktur och de tjänster som krävs för att stödja 1) lagring, bevarande, behandling och delning av forskningsmaterial i olika skeden av livscykeln och 2) öppningen av forskningsmetoder.
- Referensarkitekturer. Forskningsorganisationen och infrastrukturleverantörerna använder relevanta referensarkitekturer, såsom Referensarkitekturen för öppen vetenskap och forskning 2024–2030 och Referensarkitekturen för datahantering, vid utvecklingen av det ovan beskrivna ramverket för infrastruktur och tjänster.
- Medveten öppenhet. Forskningsorganisationen och infrastrukturleverantörerna kommer att beakta öppenhet som en faktor vid inköp och utveckling av tjänster och produkter för forskning.
Mål 7: Kompetens och samarbete
Forskningsorganisationer bedriver mångprofessionellt samarbete för att utveckla utbildning, kompetens samt nödvändiga tjänster för datahantering och öppning av forskningsmetoder.
Åtgärder som krävs för att uppnå målet:
- Samarbetsbaserad utveckling. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet utvecklar kompetens, praxis och tjänster genom nationellt och internationellt samarbete.
- Erkänd expertis. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet beskriver de expertroller och arbetsbeskrivningar som behövs inom organisationen, och utformar karriärvägar för dessa roller. Kompetenser som rör datahantering och öppningen av forskningsmetoder uppmärksammas och får erkännande.
- Expertutbildning. Forskningsorganisationen och forskningssamfundet erbjuder expertutbildning inom datahantering och öppningen av forskningsmetoder, eller möjliggör deltagande i sådan utbildning.
Ordlista
Ordlistan har ännu inte uppdaterats för att stämma överens med den nya policytexten.
Datahanteringsplanen: Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)
Programvara med öppen källkod: är program vars källkod publiceras under en licens där upphovs
rättsinnehavaren ger användarna rätt att använda, studera, ändra och distribuera programvaran till vem som helst och för alla ända mål. Källkod för forskningsmetoder ger, jämfört med textuella beskrivningar av algoritmer, viktig kompletterande information om repeterbarhet, reproducerbarhet och återanvändning
Förhandsregistrering: Förhandsregistrering beskriver forskningsplanen i förväg och tillkännager den i ett pålitligt öppet register. Detta underlättar skiljande mellan explorativ, hypotesgenererande forskning och testning som bekräftar hypoteser. Förhandsregistrering kan tillkännages i forskningsrapporten.
FAIR-principerna: FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)
FAIR4RSprinciperna fyller samma funktion för forskningsprogramvara.
Mogna forskningsmetoder eller forskningsinfrastrukturer: har använts under en tillräckligt lång tid för att man ska kunna upptäcka och åtgärda deras inledande brister och problem, skapa en djupare förståelse av deras väsentliga prestandaegen skaper och eventuellt förbättra användbarheten för sakkunniga och ickesakkunniga användare. Metoder och infrastrukturer med olika mognadsnivå används regelbundet inom forskning, och metodernas och infrastrukturernas mognad kan utgöra en väsentlig del av forskningsprocessen. Dokumentation och stöd kan ses som ytterligare element av mognad och öppenhet. Mognadsnivåerna i programvara för öppen forskning kan till exempel omfatta: 1) repositorium för källkod som dokumen terar hur analyser kan reproduceras och som släppts med en öppen källkodslicens; 2) ytterligare vak gällande utformning samt dokumentation för att göra koden/programvaran mer allmänt tillämpbar utöver den omedelbara ursprungliga användningen;
3) ett fullständigt programvarubibliotek som följer god pro
grammeringspraxis, såsom omfattande enhetstester och andra rekommendationer; 4) ett fullt reproducerbart arbetsflöde för dataanalys, som täcker fullständiga detaljer från rådata till rapportering. Inom kvalitativa metoder kan metodens mognad till exempel hänvisa till protokoll eller frågeformulär som har testats mer utförligt och som utvecklats i flera studier. Mogna metoder kan även bidra till att standardisera forskning.
Licenser: används av författare och upphovsrättsinnehavare för att ge utökade användningsrättigheter till data, konstnär liga verk och kod. För programvara och skript finns många etablerade licenser. Öppna licenser avser licenser som stöder definitionen av öppen källkod70. Vissa öppna licenser inkluderar villkor för delning av härledda verk (t.ex. GPL, CC BYSA). Tillåtna öppna licenser (t.ex. MIT, BSD2klausulen, CC BY, CC0) ställer minimikrav för återanvändning och licensiering av härledda verk. Problem med licenskompatibilitet kan påverka valet av licens.
Metadata: Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.
Mikropublikationer: erbjuder sakkunniggranskade och citer bara sätt att publicera korta, nya fynd och resultat som kan sakna bredare vetenskapligt narrativ. Mikropublikationer kan också användas för att kommunicera och dela information om negativa forskningsresultat och misslyckade implementeringsförsök.
Protokoll: dokumenterar de numrerade steg som ska följas för att reproducera resultat som erhållits i en specifik studie:
materialinsamling, analys inkl. metoder, produktion av output. Inom vissa forskningsområden, såsom laboratoriearbete eller databaserad forskning, kan protokoll automatiseras.
Repositorier: är databaser eller virtuella arkiv som upprättats för att samla in, sprida och bevara vetenskaplig output. Repositorier som är avsedda specifikt för forskningsmetoder inkluderar Open Science Framework samt digitala arkiv för databehandling och mjukvarupaket (som GitHub eller Zenodo).
Minimistandarder för information: säkerställer att data rap porteras på ett sätt som kan verifieras, tolkas och analyseras
av andra.
Forskare: hänvisar i denna policy till medlemmar av högskole och forskningssamfundet, inklusive personer som deltar i forsk ning. Detta inbegriper inte enbart professionella forskare, utan även andra som i olika roller arbetar med att utföra, möjliggöra eller stödja forskningsarbete samt lärare och studenter inom högre utbildning forskning.
Forskningsmaterial: Forskningsmaterial (research material) är en resurs som forskare eller forskargrupper använder under forskningsprocessen, dvs. basmaterial i digital, analog eller fysisk form för vetenskaplig eller konstnärlig forskning. Forskningsmaterial är ett bredare begrepp än forskningsdata och täcker till exempel källor (t.ex. dokument) och prov (t.ex. blodprov, mossor).
Forskningsdata: Forskningsdata är forskningsmaterial som har samlats in, observerats, mätts eller skapats för att stärka hypoteser och verifiera forskningsresultat. Forskningsdata kan i allmänhet vara i digital form, men kan också förekomma i analog eller fysisk form (till exempel laboratoriedagböcker).
Forskingsdatats öppenhet: Forskningsdatats öppenhet betyder i denna policy att forskningsdata är sökbart, tillgängligt, användbart och delbart för andra forskare. Öppen tillgång till forskningsdata förutsätter god och ansvarsfull datahantering. Återanvändning av forskningsdata stöds med licenser. Användning kan också kräva ett ändamålsenligt forskningstillstånd. Ansvarsfull hantering av sensitiva eller konfidentiella forskningsdata eller forskningsdata som innehåller personuppgifter förutsätter att forskaren iakttar såväl juridisk som forskningsetisk praxis. I sådana fall är det ofta ändå möjligt att öppna beskrivande metadata samt erbjuda andra forskare tillgång till materialet genom ett separat avtal om överlåtelse av material.
God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forskningsdata att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdatat förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatats hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligtoch så slutet som nödvändigt”, FAIR-principerna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forskningsprocessen. God hantering av forskningsdata är en förutsättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:
- Principen "så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt" förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyd-das och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.
- FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forskningsmaterialet blir:
- sökbart (Findable)
- tillgängligt (Accessible)
- interoperabelt (Interoperable)
- återanvändbart (Reusable).
- Forskningsdata och metadata som följer FAIR-principerna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl strukturerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIR-enligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.
- Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy:
- kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
- kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
- kännedom om och tillämpning av lagstiftning
- kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd
- Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förutsättning för alla former av öppen tillgång till forskningsmaterial. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forskningsmaterial detta medför är god vetenskaplig praxis.
Forskningsinfrastrukturer: är ofta resultat av samarbete och långsiktig resursuppbyggnad, och de främjar samarbete och effektiv användning av forskningsresurser. Infrastrukturer kan vara instrument, utrustning, informationsnätverk, databaser, material och tjänster som är avsedda för att underlätta forsk ning, främja forskningssamarbete samt stärka forsknings och innovationskapacitet och sakkunskap. Forskningsinfrastrukturer (t.ex. bibliotek, växthus, forskningsskogar, lador, laboratorier, datorhårdvara, databaser, repositorier för mjukvara) kan använ das för att tillhandahålla infrastrukturtjänster (t.ex. forsknings tjänster genomförda i växthus). Den ansvariga organisationen kan tillhandahålla stöd till exempel vid användning av maskiner och utrustning för att utföra experiment. Dessa tjänster kan ha virtuell åtkomst (t.ex. dataprodukter), fjärråtkomst (t.ex. fjärr styrda mätinstrument) eller fysisk åtkomst (t.ex. fysiskt besök för att kalibrera en mätanordning). Forskningsinfrastrukturer kan alltså vara enstaka, distribuerade eller virtuella, eller en kombination av dessa. De används ofta för att samla in data som kommer att lagras i databaser. Omfattningen varierar från lokal till nationell och internationell utrustning och infrastruktur tjänster. I Europa finns flera storskaliga forskningsinfrastrukturer som är öppna för samarbete över nationella gränser. Forsknings infrastrukturer upprätthålls i första hand för forskningsändamål. Exempel på andra typer av infrastrukturer som dessutom kan användas inom forskning är innovation, utveckling och teknik.
Öppna forskningsmetoder och infrastrukturer: hänvisar till transparens, hittbarhet, tillgänglighet, delbarhet och återan
vändbarhet. Återanvändbarhet är en väsentlig del av öppenhet. Öppenhet implementeras bland annat genom dokumentation, standarder och FAIRprinciperna, semantisk interoperabilitet, maskinläsbarhet, öppen licensiering, förhandsregistrering, offentliga protokoll, utveckling i repositorier för öppen källkod, spridning av materialsamlingar och digitala bibliotek. Vissa typer av metoder, till exempel frågeformulär, källkod eller anteck ningsböcker, kan också tolkas som forskningsmaterial, och då kan definitionen av öppna forskningsdata vara tillämplig. Öppenhet hos forskningsinfrastrukturer kan vara till exempel 1) information om policyer gällande tillgång och ägande samt transparent ledningsstruktur, 2) användning av infrastruktur, samt 3) forskningsresultat som har möjliggjorts av en viss infra struktur. Andra viktiga faktorer är stöd för gemensam använd ning och för att citera forskningsmetoder. Öppna metoder och infrastrukturer är inte nödvändigtvis kostnadsfria, men de bör vara ickevinstdrivande och innebära minimala kostnader för forskningsändamål.
Forskningsmetoder: är organiserade och dokumenterade tillvägagångssätt för att bedriva forskning och arbeta med forskningsdata i syfte att generera forskningsresultat. Forsk ningsmetoder täcker ofta en del av forskningens livscykel från datainsamling till utformning av studien, åtkomst, urval och behandling av data, dokumentation och rapportering av forskningskontext, protokoll och planer som intervjuguider och analysprocess, inklusive konkreta åtgärder och resonemang. Forskningsmetodernas öppenhet omfattar såväl specifika metoder som den kombination av metoder som utgör det över gripande arbetsflödet under forskningens hela livscykel. Exem pel på forskningsmetoder är dokumenterade argumentations kedjor, systematiska recensioner, frågeformulär, intervjuguider, forskningsdagböcker, intervjumallar, skriftliga begäran, diktering, kodning, dokumentation av installation (t.ex. hårdvaruinstalla tion), experimentellt material (t.ex. reagenser), designaspekter som t.ex. bestämning av provstorlek, datauteslutning, manipula tioner och alla relevanta åtgärder, metoder och dokumentation av datainsamling (t.ex. för ickeöppen mätprogramvara), labb dagböcker, riktlinjer, teknik, hårdvara, programvara, algoritmer, AImetoder, källkod, arbetsflöden, skript, protokoll och modeller. Forskningsdata och forskningsmetoder kan inte alltid särskiljas. En metod kan publiceras i en sakkunniggranskad kanal eller på annat sätt accepteras och tillämpas av forskningssamfundet.
Expertroller: gällande forskningsmetoder är till exempel ingenjö rer inom forskningsprogramvara, statistiker, datahanteringsstöd, informationsspecialister, juridisk personal, laboratorieingenjörer eller laboranter.
Forskningsorganisation: hänvisar till en organisationsenhet som bedriver eller stöder självständig forskning. Exempel är universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, tekniköverförings centra eller innovationscentra. Forskningsinfrastrukturer kan även betraktas som forskningsorganisationer när de bedriver eller stöder oberoende forskning. Forskningsorganisationernas storlek och omfattning kan variera avsevärt.
Forskningsresurser: syftar i denna policy på forskningsdata, metoder och infrastrukturer. Begreppet kan dessutom inkludera andra typer av forskningsresultat, till exempel preprints, publi kationer, material eller sociala nätverk.
God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forsknings data att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdata förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatas hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt”, FAIRprinci perna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forsknings processen. God hantering av forskningsdata är en förut- sättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:
1. Principen så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyddas och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.
2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forsknings materialet blir:
- sökbart (Findable) - tillgängligt (Accessible) - interoperabelt (Interoperable) - återanvändbart (Reusable).
Forskningsdata och metadata som följer FAIRprinciperna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl struktu rerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIRenligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.
3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy:
- kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer - kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer - kännedom om och tillämpning av lagstiftning - kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd
Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förut sättning för alla former av öppen tillgång till forsknings material. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forsknings material detta medför är god vetenskaplig praxis.
Återanvändbarhet: Återanvändbarhet syftar på den lätthet med vilken antingen exakt kod eller en abstrakt forskningsprocedur kan vidareutvecklas och anpassas för framtida användning i samma eller olika sammanhang.
Fri och öppen programvara (Free and open source software, FOSS): Se Programvara med öppen källkod (Open source software).
| Type | DocumentType:Policy |
|---|---|
| Name (fi) | Tutkimusaineistojen ja -menetelmien avoimuus |
| Name (sv) | Policy för öppna forskningsmaterial och -metoder |
| Name (en) | Open research data and methods |
| Description (fi) | Tämä tutkimusaineistojen ja -menetelmien avoimen saatavuuden linjaus koostuu koko linjaukselle yhteisistä strategisista periaatteista sekä kahdesta osalinjauksesta, joissa määritellään tavoitteita ja toimenpiteitä kullekin osa-alueelle. Strategisissa periaatteissa määritellään yleiset reunaehdot tutkimusaineistojen ja -menetelmien avoimen saatavuuden tavoittelulle. Ne sanoittavat tutkimusyhteisölle tärkeitä periaatteita, joista on pidettävä kiinni avoimuutta toteutettaessa. |
| Description (sv) | Policyn för öppna forskningsmaterial och -metoder består av strategiska principer samt två delpolicyer som fastställer mål och åtgärder för respektive delområde. De strategiska principerna drar upp generella ramar för strävan efter öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder. De utgör viktiga principer som forskningssamfundet bör hålla fast vid i strävan efter öppenhet. |
| Description (en) | This policy on open access to research data and methods consists of strategic principles common to the entire policy and two policy components in which objectives and
actions are set out for each area. The strategic principles describe general preconditions for the pursuit of open access to research data and methods. They formulate principles that are important for the research community and must be adhered to when implementing openness. |
| Field | Domain:Data |
| Validity start | 2020 |
| Validity End | 2025 |
| Tags | |
| Has part | Tutkimusdatan avoin saatavuus/sv, Menetelmät ja infrastruktuurit/sv |
| Is part of |
Sections No sections yet!