Sanasto/sv

From Linjauskone

Ordlista[edit]

Alster (den lärandes): Den lärandes alster är ett material som uppkommit som ett resultat av lärande, till exempel ett blogginlägg, en video eller en rapport.


Arkiverbarhet: Arkiverbarhet: Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande (länk på finska). Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk


Artikelavgift: En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)


Avointiede (sv): test


Avtal med en vetenskapstidskrift: Avtal om e-material som FinElib-konsortiet bestående av finländska högskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek förhandlat fram för det finländska forskarsamfundet.


CC-licens: Creative Commons licensen är en internationell licensstandard, med hjälp av vilken upphovsmannen kan dela en del av sina upphovsrätt och ge dem som använder, tittar på eller tar del av verket önskade friheter. Se närmare: https://creativecommons.fi


Creative Commons: Creative Commons, världens vanligaste öppna licenssystem, skapades 2001. Det är den rekommenderade licensen för öppet tillgängligt material i många länder. Creative Commons-licenser (länk på finska) är utformade för att vara lätta att använda och för-stå. Upphovspersonen väljer licens enligt sina egna mål sättningar. Utgångspunkten är att en CC-licens innehåller en oåterkallelig världsomspännande rätt att vidaredistribuera materialet. Genom att välja lämpliga ytterligare villkor bland de fyra nedan kan upphovspersonen begränsa dessa rättigheter på det sätt som hen anser lämpligt. Inga ytterligare begränsningar eller villkor kan knytas till CC-licensen. Läs mer: https://creativecommons.org/


Data gällande lärande och undervisning: Data gällande lärande och undervisning avser data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser.


Datahanteringsplanen: Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)


Datalagret för forskningsinformation: Datalagret för forskningsinformation sammanställer och förmedlar information om forskning som görs i Finland, t.ex. publikationer, forskningsmaterial, forskningsinfrastrukturer, forskare och forskningsprojekt. CSC – Tieteen tietotekniikan keskus oy (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning) bygger det riksomfattande datalagret för forskningsinformation på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Se närmare: forskning.fi.


Delaktiggörande i planering och genomförande av öppen utbildning: De lärande kan tas med i planering och genomförande av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sitt eget öppna lärande genom att skräddarsy en utbildning utgående från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller verkstäder. Också utveckling av studieavsnitt på basis av återkoppling från de lärande är att delaktiggöra dem i planering och genomförande av öppen utbildning


Delning av kunskaper inom planering och organisering av undervisning: De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.


Delning av material gällande undervisning och utvärdering: Med delning av material gällande undervisning och utvärdering avses till exempel öppen delning av anvisningar om och erfarenheter av läroplaner, utvärderingsmetoder samt genomförande av undervisning och lärande.


Det finländska högskole- och forskarsamfundet: Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

  • Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
  • undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
  • studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
  • finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
  • övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.


Embargo: Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.


Erkännande av kunnande: Erkännande av kunnande avser en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats. Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål. Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.


Expertroller: gällande forskningsmetoder är till exempel ingenjö rer inom forskningsprogramvara, statistiker, datahanteringsstöd, informationsspecialister, juridisk personal, laboratorieingenjörer eller laboranter.


FAIR-principerna: FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)


FUI-verksamhet: Med FUI-verksamhet avses forskning-, utvecklings- och innovationsverksamhet.


FinElib: FinElib – allmänna bibliotek och vars syfte är att trygga och förbättra tillgången till elektroniskt material.


Forskare: hänvisar i denna policy till medlemmar av högskole och forskningssamfundet, inklusive personer som deltar i forsk ning. Detta inbegriper inte enbart professionella forskare, utan även andra som i olika roller arbetar med att utföra, möjliggöra eller stödja forskningsarbete samt lärare och studenter inom högre utbildning forskning.


Forskarsamfund: Det finländska forskarsamfundet utgörs av

  • Enskilda finländska och utländska forskare och doktorstuderande, vilka har anslutit sig till ovan nämnda forskarorganisationer och stipendieforskare som har anslutit sig till forskarorganisationer eller vilkas arbeten finansieras av en finländsk forskningsfinansiär
  • Forskningsorganisationer, t.ex. universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut med sina forskningsgrupper
  • Forskningsfinansiärer, vilka är specialiserade på att finansiera vetenskaplig forskning, t.ex. Finlands Akademi, Business Finland och ett stort antal privata stiftelser och fonder.
  • Tjänsteproducenter som utvecklar infrastrukturer för öppen vetenskap, t.ex. CSC
  • Vetenskapliga sällskap
  • Vetenskapliga akademier
  • Vetenskapliga bibliotek, arkiv och tjänsteleverantörer
  • Förläggare av vetenskapliga publikationer


Forskingsdatats öppenhet: Forskningsdatats öppenhet betyder i denna policy att forskningsdata är sökbart, tillgängligt, användbart och delbart för andra forskare. Öppen tillgång till forskningsdata förutsätter god och ansvarsfull datahantering. Återanvändning av forskningsdata stöds med licenser. Användning kan också kräva ett ändamålsenligt forskningstillstånd. Ansvarsfull hantering av sensitiva eller konfidentiella forskningsdata eller forskningsdata som innehåller personuppgifter förutsätter att forskaren iakttar såväl juridisk som forskningsetisk praxis. I sådana fall är det ofta ändå möjligt att öppna beskrivande metadata samt erbjuda andra forskare tillgång till materialet genom ett separat avtal om överlåtelse av material.


Forskningsdata: Forskningsdata är forskningsmaterial som har samlats in, observerats, mätts eller skapats för att stärka hypoteser och verifiera forskningsresultat. Forskningsdata kan i allmänhet vara i digital form, men kan också förekomma i analog eller fysisk form (till exempel laboratoriedagböcker).


Forskningsinfrastrukturer: är ofta resultat av samarbete och långsiktig resursuppbyggnad, och de främjar samarbete och effektiv användning av forskningsresurser. Infrastrukturer kan vara instrument, utrustning, informationsnätverk, databaser, material och tjänster som är avsedda för att underlätta forsk ning, främja forskningssamarbete samt stärka forsknings och innovationskapacitet och sakkunskap. Forskningsinfrastrukturer (t.ex. bibliotek, växthus, forskningsskogar, lador, laboratorier, datorhårdvara, databaser, repositorier för mjukvara) kan använ das för att tillhandahålla infrastrukturtjänster (t.ex. forsknings tjänster genomförda i växthus). Den ansvariga organisationen kan tillhandahålla stöd till exempel vid användning av maskiner och utrustning för att utföra experiment. Dessa tjänster kan ha virtuell åtkomst (t.ex. dataprodukter), fjärråtkomst (t.ex. fjärr styrda mätinstrument) eller fysisk åtkomst (t.ex. fysiskt besök för att kalibrera en mätanordning). Forskningsinfrastrukturer kan alltså vara enstaka, distribuerade eller virtuella, eller en kombination av dessa. De används ofta för att samla in data som kommer att lagras i databaser. Omfattningen varierar från lokal till nationell och internationell utrustning och infrastruktur tjänster. I Europa finns flera storskaliga forskningsinfrastrukturer som är öppna för samarbete över nationella gränser. Forsknings infrastrukturer upprätthålls i första hand för forskningsändamål. Exempel på andra typer av infrastrukturer som dessutom kan användas inom forskning är innovation, utveckling och teknik.


Forskningskultur: I denna policy syftar forskningskultur på vetenskapens och forskningens verksamhetsmiljö och verksamhetssätt.


Forskningsmaterial: Forskningsmaterial (research material) är en resurs som forskare eller forskargrupper använder under forskningsprocessen, dvs. basmaterial i digital, analog eller fysisk form för vetenskaplig eller konstnärlig forskning. Forskningsmaterial är ett bredare begrepp än forskningsdata och täcker till exempel källor (t.ex. dokument) och prov (t.ex. blodprov, mossor).


Forskningsmetoder: är organiserade och dokumenterade tillvägagångssätt för att bedriva forskning och arbeta med forskningsdata i syfte att generera forskningsresultat. Forsk ningsmetoder täcker ofta en del av forskningens livscykel från datainsamling till utformning av studien, åtkomst, urval och behandling av data, dokumentation och rapportering av forskningskontext, protokoll och planer som intervjuguider och analysprocess, inklusive konkreta åtgärder och resonemang. Forskningsmetodernas öppenhet omfattar såväl specifika metoder som den kombination av metoder som utgör det över gripande arbetsflödet under forskningens hela livscykel. Exem pel på forskningsmetoder är dokumenterade argumentations kedjor, systematiska recensioner, frågeformulär, intervjuguider, forskningsdagböcker, intervjumallar, skriftliga begäran, diktering, kodning, dokumentation av installation (t.ex. hårdvaruinstalla tion), experimentellt material (t.ex. reagenser), designaspekter som t.ex. bestämning av provstorlek, datauteslutning, manipula tioner och alla relevanta åtgärder, metoder och dokumentation av datainsamling (t.ex. för ickeöppen mätprogramvara), labb dagböcker, riktlinjer, teknik, hårdvara, programvara, algoritmer, AImetoder, källkod, arbetsflöden, skript, protokoll och modeller. Forskningsdata och forskningsmetoder kan inte alltid särskiljas. En metod kan publiceras i en sakkunniggranskad kanal eller på annat sätt accepteras och tillämpas av forskningssamfundet.


Forskningsorganisation: hänvisar till en organisationsenhet som bedriver eller stöder självständig forskning. Exempel är universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, tekniköverförings centra eller innovationscentra. Forskningsinfrastrukturer kan även betraktas som forskningsorganisationer när de bedriver eller stöder oberoende forskning. Forskningsorganisationernas storlek och omfattning kan variera avsevärt.


Forskningsresultat: En yttring som kan individualiseras och som förmedlar information om utförd forskning och uppnådda resultat.


Forskningsresurser: syftar i denna policy på forskningsdata, metoder och infrastrukturer. Begreppet kan dessutom inkludera andra typer av forskningsresultat, till exempel preprints, publi kationer, material eller sociala nätverk.


Fri och öppen programvara (Free and open source software, FOSS): Se Programvara med öppen källkod (Open source software).


Företagssamarbete: Med företagssamarbete avses samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag. Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.


Förhandsregistrering: Förhandsregistrering beskriver forskningsplanen i förväg och tillkännager den i ett pålitligt öppet register. Detta underlättar skiljande mellan explorativ, hypotesgenererande forskning och testning som bekräftar hypoteser. Förhandsregistrering kan tillkännages i forskningsrapporten.


God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forskningsdata att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdatat förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatats hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligtoch så slutet som nödvändigt”, FAIR-principerna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forskningsprocessen. God hantering av forskningsdata är en förutsättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:

  1. Principen "så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt" förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyd-das och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.
  2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forskningsmaterialet blir:
    • sökbart (Findable)
    • tillgängligt (Accessible)
    • interoperabelt (Interoperable)
    • återanvändbart (Reusable).
    Forskningsdata och metadata som följer FAIR-principerna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl strukturerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIR-enligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.
  3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy:
    • kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
    • kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
    • kännedom om och tillämpning av lagstiftning
    • kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd
    Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förutsättning för alla former av öppen tillgång till forskningsmaterial. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forskningsmaterial detta medför är god vetenskaplig praxis.


God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forsknings data att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdata förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatas hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt”, FAIRprinci perna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forsknings processen. God hantering av forskningsdata är en förut- sättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:

1. Principen så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyddas och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.

2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forsknings materialet blir: 

- sökbart (Findable)
- tillgängligt (Accessible)
- interoperabelt (Interoperable)
- återanvändbart (Reusable).

Forskningsdata och metadata som följer FAIRprinciperna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl struktu rerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIRenligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.

3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy: 

- kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
- kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
- kännedom om och tillämpning av lagstiftning
- kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd

Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förut sättning för alla former av öppen tillgång till forsknings material. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forsknings material detta medför är god vetenskaplig praxis.


Incitament: Med incitament avses direkt motivation genom uppskattning, till exempel bedömningskriterier, utmärkelser eller belöningar.


Insamling av publikationsinformation: Insamling av publikationsinformation – Insamling av finländsk publikationsdata enligt vad som fastställts av undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet använder uppgifterna för handledning av högskolor samt i beredningen av vetenskapspolitik.


Kompetenskrav för öppet lärande: I de nationella rekommendationerna för öppen utbildning fastställs vilka kunskaper och färdigheter som krävs för kompetens inom öppet lärande. Kompetenskriterierna utgör en kumulativ skala med tre nivåer:

  • En användare av öppna lärresurser förstår grundbegrepp inom öppen utbildning och kan placera dem i fältet öppen vetenskap och forskning. Hen vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som använder öppna lärresurser, hen kan hitta och använda öppna lärresurser och övrigt material i sin egen undervisning enligt upphovsrätt och licensvillkor, samt utvärdera kvaliteten på öppna lärresurser.
  • Den som utarbetar öppna lärresurser vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som utarbetar lärresurser. Hen kan skapa, publicera och beskriva öppna lärresurser, har kunskap dataskydds och datasäkerhetsfrågor gällande öppna lärresurser samt kan redovisa sina meriter inom skapande av öppna lärresurser,
  • En påverkare inom öppen utbildning känner till öppna lärmetoder, vet hur öppna lärresurser och öppna webbkurser samskapas samt identifierar förfaranden för nätverkande och meritering inom öppen utbildning.


Konferenspublikation: En publikation som grundar sig på en föreläsning som hållits vid ett vetenskapligt möte.


Licenser: används av författare och upphovsrättsinnehavare för att ge utökade användningsrättigheter till data, konstnär liga verk och kod. För programvara och skript finns många etablerade licenser. Öppna licenser avser licenser som stöder definitionen av öppen källkod70. Vissa öppna licenser inkluderar villkor för delning av härledda verk (t.ex. GPL, CC BYSA). Tillåtna öppna licenser (t.ex. MIT, BSD2klausulen, CC BY, CC0) ställer minimikrav för återanvändning och licensiering av härledda verk. Problem med licenskompatibilitet kan påverka valet av licens.


Lärande: I policyerna för öppen vetenskap och forskning avser lärande (se också inlärare) en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt Inlärare utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder. Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.


Lärandeanalys: Lärandeanalys avser insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer. Lärandeanalys samlar, mäter, analyserar och rapporterar data som samlas under studierna, tekniska funktionaliteter är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår (länk på finska) en studerande som lämnar i olika system under studietiden.


Långtidsbevarande: Säkerställandet av att vetenskapliga publikationer och deras metadata finns tillgänglig och kan läsas, förstås och användas även långt in i framtiden.


Medborgarforskning: Det finns vetenskaplig forskning som helt eller delvis genomförs av vanliga människor, det vill säga medborgarforskare. Medborgarforskning kan också bistå myndighetsinformation. Medborgarforskare kan delta i forskning på många sätt. De kan till exempel samla in, klassificera eller analysera data som behövs för forskning. Inom ansvarsfull medborgarforskning är det viktigt att människor inte är föremål för forskning, utan dess aktörer. För att delta i forskning behöver man inte vara utbildad forskare. Medborgarforskning kallas också deltagande forskning eller medborgarobservation. Medborgarforskning förutsätter att:

  1. medborgarforskare deltar i minst ett forskningsskede.
  2. medborgarforskare inte är föremål för forskning, utan dess upphovsmän.
  3. forskningen i allmänhet bör ledas av en utbildad forskare.


Metadata: Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.


Mikropublikationer: erbjuder sakkunniggranskade och citer bara sätt att publicera korta, nya fynd och resultat som kan sakna bredare vetenskapligt narrativ. Mikropublikationer kan också användas för att kommunicera och dela information om negativa forskningsresultat och misslyckade implementeringsförsök.


Minimistandarder för information: säkerställer att data rap porteras på ett sätt som kan verifieras, tolkas och analyseras av andra.


Mogna forskningsmetoder eller forskningsinfrastrukturer: har använts under en tillräckligt lång tid för att man ska kunna upptäcka och åtgärda deras inledande brister och problem, skapa en djupare förståelse av deras väsentliga prestandaegen skaper och eventuellt förbättra användbarheten för sakkunniga och ickesakkunniga användare. Metoder och infrastrukturer med olika mognadsnivå används regelbundet inom forskning, och metodernas och infrastrukturernas mognad kan utgöra en väsentlig del av forskningsprocessen. Dokumentation och stöd kan ses som ytterligare element av mognad och öppenhet. Mognadsnivåerna i programvara för öppen forskning kan till exempel omfatta: 1) repositorium för källkod som dokumen terar hur analyser kan reproduceras och som släppts med en öppen källkodslicens; 2) ytterligare vak gällande utformning samt dokumentation för att göra koden/programvaran mer allmänt tillämpbar utöver den omedelbara ursprungliga användningen; 3) ett fullständigt programvarubibliotek som följer god pro grammeringspraxis, såsom omfattande enhetstester och andra rekommendationer; 4) ett fullt reproducerbart arbetsflöde för dataanalys, som täcker fullständiga detaljer från rådata till rapportering. Inom kvalitativa metoder kan metodens mognad till exempel hänvisa till protokoll eller frågeformulär som har testats mer utförligt och som utvecklats i flera studier. Mogna metoder kan även bidra till att standardisera forskning.


MyData: Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.


  • Not found Liitännäisaineisto


Offentlig: se Öppnande


Parallellpublicering: Lagring av en publikation eller ett utkast som godkänts för publicering öppet tillgängligt i ett digitalt arkiv som är oberoende av den ursprungliga utgivaren.


Preprint: Ett icke referentgranskat publikationsutkast som lagrats i en offentligt tillgänglig databas.


Programvara med öppen källkod: är program vars källkod publiceras under en licens där upphovs rättsinnehavaren ger användarna rätt att använda, studera, ändra och distribuera programvaran till vem som helst och för alla ända mål. Källkod för forskningsmetoder ger, jämfört med textuella beskrivningar av algoritmer, viktig kompletterande information om repeterbarhet, reproducerbarhet och återanvändning


Protokoll: dokumenterar de numrerade steg som ska följas för att reproducera resultat som erhållits i en specifik studie: materialinsamling, analys inkl. metoder, produktion av output. Inom vissa forskningsområden, såsom laboratoriearbete eller databaserad forskning, kan protokoll automatiseras.


Publiceringskanal: Medium via vilken en publikation når läsarna och som kräver ett publiceringsbeslut av publiceringskanalens innehavare.


Publikation: Forskningsresultat som getts ut i en publiceringskanal.


Publikationsarkiv: Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)


Repositorier: är databaser eller virtuella arkiv som upprättats för att samla in, sprida och bevara vetenskaplig output. Repositorier som är avsedda specifikt för forskningsmetoder inkluderar Open Science Framework samt digitala arkiv för databehandling och mjukvarupaket (som GitHub eller Zenodo).


Rovpublikation: En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)


Rätt till fortsatt användning: Rätt till fortsatt användning – Rätt att kopiera och sprida forskningsresultat vidare och att använda det som en del av nya arbeten på så sätt att det hänvisas till den ursprungliga källan enligt god vetenskaplig praxis. Med fortsatt användning avses utnyttjande av material som någon annan har sammanställt för ett annat ändamål. Vid fortsatt användning används ofta också andra metoder än dem som de ursprungliga forskarna har använt. Till fortsatt användning hänvisas ofta också med termen sekundäranalys.


Tillgänglighet: Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).


Tillgång: Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.


Tjänst: I denna policy förstås tjänster som funktioner med vilka en organisation möjliggör och främjar öppen forskningskultur.


Undervisning som är öppen för alla: Ur öppenhetssynvinkel utgör undervisning ett kontinuum där denena ytterligheten består av avgiftsfri, öppen och för alla tillgänglig undervisning och den anda av undervisning som endast är avsedd för en begränsad grupp (t.ex. examensstuderande). I praktiken är det svårt att placera olika undervisningssituationer i någondera kategorin eller mellan dem: i undervisning som annars är öppen kan det av resursskäl vara nödvändigt att till exempel begränsa beviljandet av studieprestationer, och ibland kan också andra delta i undervisning som primärt är avsedd för examensstuderande.

I denna policy definieras för alla öppen undervisning som undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i. Beviljande av studieprestationer för öppen undervisning till alla kan vara avgiftsbelagd. Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.


Återanvändbarhet: Återanvändbarhet syftar på den lätthet med vilken antingen exakt kod eller en abstrakt forskningsprocedur kan vidareutvecklas och anpassas för framtida användning i samma eller olika sammanhang.


Öppen licens: Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)


Öppen tillgång: Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.


Öppen utbildning: Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.


Öppna forskningsmetoder och infrastrukturer: hänvisar till transparens, hittbarhet, tillgänglighet, delbarhet och återan vändbarhet. Återanvändbarhet är en väsentlig del av öppenhet. Öppenhet implementeras bland annat genom dokumentation, standarder och FAIRprinciperna, semantisk interoperabilitet, maskinläsbarhet, öppen licensiering, förhandsregistrering, offentliga protokoll, utveckling i repositorier för öppen källkod, spridning av materialsamlingar och digitala bibliotek. Vissa typer av metoder, till exempel frågeformulär, källkod eller anteck ningsböcker, kan också tolkas som forskningsmaterial, och då kan definitionen av öppna forskningsdata vara tillämplig. Öppenhet hos forskningsinfrastrukturer kan vara till exempel 1) information om policyer gällande tillgång och ägande samt transparent ledningsstruktur, 2) användning av infrastruktur, samt 3) forskningsresultat som har möjliggjorts av en viss infra struktur. Andra viktiga faktorer är stöd för gemensam använd ning och för att citera forskningsmetoder. Öppna metoder och infrastrukturer är inte nödvändigtvis kostnadsfria, men de bör vara ickevinstdrivande och innebära minimala kostnader för forskningsändamål.


Öppna kompetensmärken: Öppna kompetensmärken (Open Badge; länk på engelska) skapas och beviljas för att identifiera och erkänna kunnande, färdigheter och prestationer. Öppna kompetensmärken används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering.

Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadata berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadata följer Open Badgestandarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.


Öppna lärmetoder: Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

  • gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
  • att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
  • att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
  • delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
  • användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).


Öppna lärresurser: Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

  • släppta för fri användning (Public Domain) eller
  • delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.


Öppnande: Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt innebär att den arkiverbara delen av avhandlingen publiceras på nätet utan kostnad. Ett lärdomsprovs offentlighet i sin tur innebär att dess metadata föreligger och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.


Övervägande om publicering: Publiceringskanalens bedömning och beslut om ett utkast ska publiceras.


Structured data
Type DocumentType:
Name (fi)
Name (sv)
Name (en)
Description (fi)
Description (sv)
Description (en)
Field Domain:
Validity start
Validity End
Tags
Has part
Is part of

Sections No sections yet!

Den lärandes alster är ett material som uppkommit som ett resultat av lärande, till exempel ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Arkiverbarhet: Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande (länk på finska). Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk

En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)

test

Avtal om e-material som FinElib-konsortiet bestående av finländska högskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek förhandlat fram för det finländska forskarsamfundet.

FinElib – allmänna bibliotek och vars syfte är att trygga och förbättra tillgången till elektroniskt material.

A consortium of Finnish universities, universities of applied sciences, research institutions and public libraries. Its mission is to secure and improve the availability of electronic resources.

Creative Commons licensen är en internationell licensstandard, med hjälp av vilken upphovsmannen kan dela en del av sina upphovsrätt och ge dem som använder, tittar på eller tar del av verket önskade friheter. Se närmare: https://creativecommons.fi

Creative Commons, maailman yleisin avoin lisenssijärjestelmä, luotiin vuonna 2001. Se on suosituslisenssi avoimille aineistoille useissa maissa. Creative Commons -lisenssit on suunniteltu helppokäyttöisiksi ja helposti ymmärrettäviksi. Aineiston tekijä päättää itse lisenssistä omien tavoitteidensa mukaisesti. Lähtökohtaisesti CC-lisenssi sisältää maailmanlaajuisen peruuttamattoman oikeuden jatkolevittää aineistoa. Valitsemalla sopivat lisäehdot neljän eri ehdon joukosta tekijä voi rajoittaa näitä oikeuksia sopivaksi katsomallaan tavalla. Lue lisää: https://creativecommons.org/

Creative Commons, the world's most common open licensing system, was created in 2001. It is the preferred licence for open source material in many countries. Creative Commons licences are designed to be easy to use and understand. It is up to the author to decide on the licence according to their own objectives. In principle, a CC licence includes an irrevocable worldwide right to redistribute the material. By choosing the appropriate additional conditions from a list of four, the author can limit these rights as they see fit. Read more: https://creativecommons.org/

Creative Commons, världens vanligaste öppna licenssystem, skapades 2001. Det är den rekommenderade licensen för öppet tillgängligt material i många länder. Creative Commons-licenser (länk på finska) är utformade för att vara lätta att använda och för-stå. Upphovspersonen väljer licens enligt sina egna mål sättningar. Utgångspunkten är att en CC-licens innehåller en oåterkallelig världsomspännande rätt att vidaredistribuera materialet. Genom att välja lämpliga ytterligare villkor bland de fyra nedan kan upphovspersonen begränsa dessa rättigheter på det sätt som hen anser lämpligt. Inga ytterligare begränsningar eller villkor kan knytas till CC-licensen. Läs mer: https://creativecommons.org/

Data gällande lärande och undervisning avser data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser.

Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Data Management Plan (DMP) is a formal and dynamic document that specifies how resources are managed across the life cycle of a thesis, covering, for instance, research data, analysis steps (e.g. protocols, algorithms, procedures), devices and tools (e.g. information on lab equipment and manufacturers, reagents, infrastructure, software), other relevant documentation, versioning, preservation, services, terms and conditions, and open development and sharing of research data, methods and infrastructures. (Open Science and Research Coordination in Finland, Federation of Finnish Learned Societies 2023, 34)

Datalagret för forskningsinformation sammanställer och förmedlar information om forskning som görs i Finland, t.ex. publikationer, forskningsmaterial, forskningsinfrastrukturer, forskare och forskningsprojekt. CSC – Tieteen tietotekniikan keskus oy (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning) bygger det riksomfattande datalagret för forskningsinformation på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Se närmare: forskning.fi.

De lärande kan tas med i planering och genomförande av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sitt eget öppna lärande genom att skräddarsy en utbildning utgående från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller verkstäder. Också utveckling av studieavsnitt på basis av återkoppling från de lärande är att delaktiggöra dem i planering och genomförande av öppen utbildning

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Med delning av material gällande undervisning och utvärdering avses till exempel öppen delning av anvisningar om och erfarenheter av läroplaner, utvärderingsmetoder samt genomförande av undervisning och lärande.

Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

  • Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
  • undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
  • studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
  • finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
  • övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

Rajoitus, jonka mukaan aineiston vapaa käyttö alkaa vasta säädetyn odotusajan jälkeen esimerkiksi julkaisun ilmestyttyä.

Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.

A restriction under which material can be freely used only after a set waiting period, for example once a publication has been released.

Erkännande av kunnande avser en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats. Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål. Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

gällande forskningsmetoder är till exempel ingenjö rer inom forskningsprogramvara, statistiker, datahanteringsstöd, informationsspecialister, juridisk personal, laboratorieingenjörer eller laboranter.

FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Med FUI-verksamhet avses forskning-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

hänvisar i denna policy till medlemmar av högskole och forskningssamfundet, inklusive personer som deltar i forsk ning. Detta inbegriper inte enbart professionella forskare, utan även andra som i olika roller arbetar med att utföra, möjliggöra eller stödja forskningsarbete samt lärare och studenter inom högre utbildning forskning.

Det finländska forskarsamfundet utgörs av

  • Enskilda finländska och utländska forskare och doktorstuderande, vilka har anslutit sig till ovan nämnda forskarorganisationer och stipendieforskare som har anslutit sig till forskarorganisationer eller vilkas arbeten finansieras av en finländsk forskningsfinansiär
  • Forskningsorganisationer, t.ex. universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut med sina forskningsgrupper
  • Forskningsfinansiärer, vilka är specialiserade på att finansiera vetenskaplig forskning, t.ex. Finlands Akademi, Business Finland och ett stort antal privata stiftelser och fonder.
  • Tjänsteproducenter som utvecklar infrastrukturer för öppen vetenskap, t.ex. CSC
  • Vetenskapliga sällskap
  • Vetenskapliga akademier
  • Vetenskapliga bibliotek, arkiv och tjänsteleverantörer
  • Förläggare av vetenskapliga publikationer

Forskningsdatats öppenhet betyder i denna policy att forskningsdata är sökbart, tillgängligt, användbart och delbart för andra forskare. Öppen tillgång till forskningsdata förutsätter god och ansvarsfull datahantering. Återanvändning av forskningsdata stöds med licenser. Användning kan också kräva ett ändamålsenligt forskningstillstånd. Ansvarsfull hantering av sensitiva eller konfidentiella forskningsdata eller forskningsdata som innehåller personuppgifter förutsätter att forskaren iakttar såväl juridisk som forskningsetisk praxis. I sådana fall är det ofta ändå möjligt att öppna beskrivande metadata samt erbjuda andra forskare tillgång till materialet genom ett separat avtal om överlåtelse av material.

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Forskningsdata är forskningsmaterial som har samlats in, observerats, mätts eller skapats för att stärka hypoteser och verifiera forskningsresultat. Forskningsdata kan i allmänhet vara i digital form, men kan också förekomma i analog eller fysisk form (till exempel laboratoriedagböcker).

är ofta resultat av samarbete och långsiktig resursuppbyggnad, och de främjar samarbete och effektiv användning av forskningsresurser. Infrastrukturer kan vara instrument, utrustning, informationsnätverk, databaser, material och tjänster som är avsedda för att underlätta forsk ning, främja forskningssamarbete samt stärka forsknings och innovationskapacitet och sakkunskap. Forskningsinfrastrukturer (t.ex. bibliotek, växthus, forskningsskogar, lador, laboratorier, datorhårdvara, databaser, repositorier för mjukvara) kan använ das för att tillhandahålla infrastrukturtjänster (t.ex. forsknings tjänster genomförda i växthus). Den ansvariga organisationen kan tillhandahålla stöd till exempel vid användning av maskiner och utrustning för att utföra experiment. Dessa tjänster kan ha virtuell åtkomst (t.ex. dataprodukter), fjärråtkomst (t.ex. fjärr styrda mätinstrument) eller fysisk åtkomst (t.ex. fysiskt besök för att kalibrera en mätanordning). Forskningsinfrastrukturer kan alltså vara enstaka, distribuerade eller virtuella, eller en kombination av dessa. De används ofta för att samla in data som kommer att lagras i databaser. Omfattningen varierar från lokal till nationell och internationell utrustning och infrastruktur tjänster. I Europa finns flera storskaliga forskningsinfrastrukturer som är öppna för samarbete över nationella gränser. Forsknings infrastrukturer upprätthålls i första hand för forskningsändamål. Exempel på andra typer av infrastrukturer som dessutom kan användas inom forskning är innovation, utveckling och teknik.

I denna policy syftar forskningskultur på vetenskapens och forskningens verksamhetsmiljö och verksamhetssätt.

Forskningsmaterial (research material) är en resurs som forskare eller forskargrupper använder under forskningsprocessen, dvs. basmaterial i digital, analog eller fysisk form för vetenskaplig eller konstnärlig forskning. Forskningsmaterial är ett bredare begrepp än forskningsdata och täcker till exempel källor (t.ex. dokument) och prov (t.ex. blodprov, mossor).

är organiserade och dokumenterade tillvägagångssätt för att bedriva forskning och arbeta med forskningsdata i syfte att generera forskningsresultat. Forsk ningsmetoder täcker ofta en del av forskningens livscykel från datainsamling till utformning av studien, åtkomst, urval och behandling av data, dokumentation och rapportering av forskningskontext, protokoll och planer som intervjuguider och analysprocess, inklusive konkreta åtgärder och resonemang. Forskningsmetodernas öppenhet omfattar såväl specifika metoder som den kombination av metoder som utgör det över gripande arbetsflödet under forskningens hela livscykel. Exem pel på forskningsmetoder är dokumenterade argumentations kedjor, systematiska recensioner, frågeformulär, intervjuguider, forskningsdagböcker, intervjumallar, skriftliga begäran, diktering, kodning, dokumentation av installation (t.ex. hårdvaruinstalla tion), experimentellt material (t.ex. reagenser), designaspekter som t.ex. bestämning av provstorlek, datauteslutning, manipula tioner och alla relevanta åtgärder, metoder och dokumentation av datainsamling (t.ex. för ickeöppen mätprogramvara), labb dagböcker, riktlinjer, teknik, hårdvara, programvara, algoritmer, AImetoder, källkod, arbetsflöden, skript, protokoll och modeller. Forskningsdata och forskningsmetoder kan inte alltid särskiljas. En metod kan publiceras i en sakkunniggranskad kanal eller på annat sätt accepteras och tillämpas av forskningssamfundet.

hänvisar till en organisationsenhet som bedriver eller stöder självständig forskning. Exempel är universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, tekniköverförings centra eller innovationscentra. Forskningsinfrastrukturer kan även betraktas som forskningsorganisationer när de bedriver eller stöder oberoende forskning. Forskningsorganisationernas storlek och omfattning kan variera avsevärt.

En yttring som kan individualiseras och som förmedlar information om utförd forskning och uppnådda resultat.

syftar i denna policy på forskningsdata, metoder och infrastrukturer. Begreppet kan dessutom inkludera andra typer av forskningsresultat, till exempel preprints, publi kationer, material eller sociala nätverk.

Se Programvara med öppen källkod (Open source software).

är program vars källkod publiceras under en licens där upphovs rättsinnehavaren ger användarna rätt att använda, studera, ändra och distribuera programvaran till vem som helst och för alla ända mål. Källkod för forskningsmetoder ger, jämfört med textuella beskrivningar av algoritmer, viktig kompletterande information om repeterbarhet, reproducerbarhet och återanvändning

a computer software in which the source code is released under a licence where the copyright holder grants users the rights to use, study, change and distribute the software to anyone and for any purpose. Source code of research methods provides complementary information in repeatability, reproducibility and reuse, compared to textual descriptions of algorithms.

Med företagssamarbete avses samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag. Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.

Förhandsregistrering beskriver forskningsplanen i förväg och tillkännager den i ett pålitligt öppet register. Detta underlättar skiljande mellan explorativ, hypotesgenererande forskning och testning som bekräftar hypoteser. Förhandsregistrering kan tillkännages i forskningsrapporten.

I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forskningsdata att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdatat förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatats hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligtoch så slutet som nödvändigt”, FAIR-principerna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forskningsprocessen. God hantering av forskningsdata är en förutsättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:

  1. Principen "så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt" förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyd-das och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.
  2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forskningsmaterialet blir:
    • sökbart (Findable)
    • tillgängligt (Accessible)
    • interoperabelt (Interoperable)
    • återanvändbart (Reusable).
    Forskningsdata och metadata som följer FAIR-principerna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl strukturerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIR-enligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.
  3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy:
    • kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
    • kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
    • kännedom om och tillämpning av lagstiftning
    • kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd
    Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förutsättning för alla former av öppen tillgång till forskningsmaterial. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forskningsmaterial detta medför är god vetenskaplig praxis.

God och ansvarsfull hantering av forskningsdata: I denna policy innebär med god och ansvarsfull hantering av forsknings data att forskningsdata och dess metadata är ”skapat, lagrat och organiserat så att forskningsdata förblir användbart och pålitligt och att dataskydd och datasäkerhet har iakttagits under forskningsdatas hela livscykel”. Dessutom innebär god hantering av forskningsdata inom just öppen vetenskap att principen ”så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt”, FAIRprinci perna samt ansvarsfullhet iakttas i varje skede av forsknings processen. God hantering av forskningsdata är en förut- sättning för öppen tillgång. God hantering av forskningsdata utvärderas enligt följande:

1. Principen så öppet som möjligt och så slutet som nödvändigt förutsätter att allt som kan göras öppet och tillgängligt för återanvändning öppnas. Data som inte kan öppnas och delas bör på ett motsvarande sätt skyddas och bevaras på ett säkert sätt. I sista hand är det forskarens ansvar att avgöra till vilkendera kategorin forskningsdata hör. Att inte öppna data kräver alltid en motivering.

2. FAIR-principerna (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) syftar på forskningsdatats kvalitet med tanke på återanvändning. Målet med principerna är att forsknings materialet blir: 

- sökbart (Findable)
- tillgängligt (Accessible)
- interoperabelt (Interoperable)
- återanvändbart (Reusable).

Forskningsdata och metadata som följer FAIRprinciperna är semantiskt interoperabla, det vill säga så väl struktu rerade, beskrivna, märkta med beständiga identifierare, licensierade och säkert lagrade att de är sökbara och maskinläsbara. Fullständigt FAIRenligt data är ännu inte möjligt inom de flesta områdena på grund av brister i kompetens och tjänster eller datats karaktär.

3. Med ansvarsfull datahantering menas i denna policy: 

- kännedom om och tillämpning av vetenskapsgrenens principer
- kännedom om och tillämpning av forskningsetiska principer
- kännedom om och tillämpning av lagstiftning
- kännedom om och tillämpning av principer för datasäkerhet och dataskydd

Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial är en förut sättning för alla former av öppen tillgång till forsknings material. Ansvarsfull hantering av forskningsmaterial i sin tur förutsätter datasäker, dataskyddsenlig och forskningsetiskt hållbar hantering av forskningsmaterial, forskningsdata och metadata. Ansvarsfull hantering av forskningsdata och möjligheten att öppna forsknings material detta medför är god vetenskaplig praxis.

Med incitament avses direkt motivation genom uppskattning, till exempel bedömningskriterier, utmärkelser eller belöningar.

Insamling av publikationsinformation – Insamling av finländsk publikationsdata enligt vad som fastställts av undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet använder uppgifterna för handledning av högskolor samt i beredningen av vetenskapspolitik.

I de nationella rekommendationerna för öppen utbildning fastställs vilka kunskaper och färdigheter som krävs för kompetens inom öppet lärande. Kompetenskriterierna utgör en kumulativ skala med tre nivåer:

  • En användare av öppna lärresurser förstår grundbegrepp inom öppen utbildning och kan placera dem i fältet öppen vetenskap och forskning. Hen vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som använder öppna lärresurser, hen kan hitta och använda öppna lärresurser och övrigt material i sin egen undervisning enligt upphovsrätt och licensvillkor, samt utvärdera kvaliteten på öppna lärresurser.
  • Den som utarbetar öppna lärresurser vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som utarbetar lärresurser. Hen kan skapa, publicera och beskriva öppna lärresurser, har kunskap dataskydds och datasäkerhetsfrågor gällande öppna lärresurser samt kan redovisa sina meriter inom skapande av öppna lärresurser,
  • En påverkare inom öppen utbildning känner till öppna lärmetoder, vet hur öppna lärresurser och öppna webbkurser samskapas samt identifierar förfaranden för nätverkande och meritering inom öppen utbildning.

En publikation som grundar sig på en föreläsning som hållits vid ett vetenskapligt möte.

används av författare och upphovsrättsinnehavare för att ge utökade användningsrättigheter till data, konstnär liga verk och kod. För programvara och skript finns många etablerade licenser. Öppna licenser avser licenser som stöder definitionen av öppen källkod70. Vissa öppna licenser inkluderar villkor för delning av härledda verk (t.ex. GPL, CC BYSA). Tillåtna öppna licenser (t.ex. MIT, BSD2klausulen, CC BY, CC0) ställer minimikrav för återanvändning och licensiering av härledda verk. Problem med licenskompatibilitet kan påverka valet av licens.

I policyerna för öppen vetenskap och forskning avser lärande (se också inlärare) en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt Inlärare utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder. Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

Lärandeanalys avser insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer. Lärandeanalys samlar, mäter, analyserar och rapporterar data som samlas under studierna, tekniska funktionaliteter är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår (länk på finska) en studerande som lämnar i olika system under studietiden.

Säkerställandet av att vetenskapliga publikationer och deras metadata finns tillgänglig och kan läsas, förstås och användas även långt in i framtiden.

Det finns vetenskaplig forskning som helt eller delvis genomförs av vanliga människor, det vill säga medborgarforskare. Medborgarforskning kan också bistå myndighetsinformation. Medborgarforskare kan delta i forskning på många sätt. De kan till exempel samla in, klassificera eller analysera data som behövs för forskning. Inom ansvarsfull medborgarforskning är det viktigt att människor inte är föremål för forskning, utan dess aktörer. För att delta i forskning behöver man inte vara utbildad forskare. Medborgarforskning kallas också deltagande forskning eller medborgarobservation. Medborgarforskning förutsätter att:

  1. medborgarforskare deltar i minst ett forskningsskede.
  2. medborgarforskare inte är föremål för forskning, utan dess upphovsmän.
  3. forskningen i allmänhet bör ledas av en utbildad forskare.

Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Metadata or descriptive information refers to the context, content and structure, management and/or processing of research data and information describing and summarising its compilation.

Metadatalla, metatiedolla tai kuvailutiedolla tarkoitetaan tutkimusaineiston kontekstia, sisältöä ja rakennetta, hallintaa ja/tai käsittelyä sekä sen kokoamista kuvaavaa ja tiivistettyä tietoa.

erbjuder sakkunniggranskade och citer bara sätt att publicera korta, nya fynd och resultat som kan sakna bredare vetenskapligt narrativ. Mikropublikationer kan också användas för att kommunicera och dela information om negativa forskningsresultat och misslyckade implementeringsförsök.

säkerställer att data rap porteras på ett sätt som kan verifieras, tolkas och analyseras av andra.

har använts under en tillräckligt lång tid för att man ska kunna upptäcka och åtgärda deras inledande brister och problem, skapa en djupare förståelse av deras väsentliga prestandaegen skaper och eventuellt förbättra användbarheten för sakkunniga och ickesakkunniga användare. Metoder och infrastrukturer med olika mognadsnivå används regelbundet inom forskning, och metodernas och infrastrukturernas mognad kan utgöra en väsentlig del av forskningsprocessen. Dokumentation och stöd kan ses som ytterligare element av mognad och öppenhet. Mognadsnivåerna i programvara för öppen forskning kan till exempel omfatta: 1) repositorium för källkod som dokumen terar hur analyser kan reproduceras och som släppts med en öppen källkodslicens; 2) ytterligare vak gällande utformning samt dokumentation för att göra koden/programvaran mer allmänt tillämpbar utöver den omedelbara ursprungliga användningen; 3) ett fullständigt programvarubibliotek som följer god pro grammeringspraxis, såsom omfattande enhetstester och andra rekommendationer; 4) ett fullt reproducerbart arbetsflöde för dataanalys, som täcker fullständiga detaljer från rådata till rapportering. Inom kvalitativa metoder kan metodens mognad till exempel hänvisa till protokoll eller frågeformulär som har testats mer utförligt och som utvecklats i flera studier. Mogna metoder kan även bidra till att standardisera forskning.

Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

MyDatalla (omadatalla) tarkoitetaan ihmiskeskeistä lähestymistapaa henkilöön liittyvän tiedon hallintaan. MyDatalla tavoitellaan sitä, että henkilö itse voi jatkokäyttää ja hallinnoida omia henkilöä koskevien tietojensa (jatko)käyttöä yhteentoimivalla, koneluettavalla ja selkeällä tavalla. MyDatalla voidaan tarkoittaa myös henkilötietojen osajoukkoa, jossa edellä mainitut ominaisuudet toteutuvat. MyDatan periaatteet ovat ihmiskeskeinen henkilötiedon hallinta, yksilö ”integraatiopisteenä” – eli tiedonliikkumisen mahdollistajana – yksilön voimaannuttaminen, tiedon siirrettävyys, läpinäkyvyys ja vastuullisuus sekä yhteentoimivuus. Näiden MyData-julistuksessa aukikirjoitettujen periaatteiden avulla voidaan tarkastella MyDatan toteutumisastetta

MyData refers to a people-centred approach to managing person-related information. MyData aims to enable individuals to continue to use and manage the (continued) use of their personal data in an interoperable, machine-readable and clear manner. MyData can also refer to a subset of personal data in which the above features are realised. MyData’s principles involve peoplecentred management of personal data, the individual as the “integration point” – that is, the enabler of the information flow, the individual’s empowerment, transferability of data, transparency and responsibility, and interoperability. These principles, written out in the MyData declaration can be used to examine the degree of implementation of MyData.

Opinnäytetyön toimeksiantoon liittyvä aineisto, jonka tietoja ei julkisteta.

se Öppnande

Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt innebär att den arkiverbara delen av avhandlingen publiceras på nätet utan kostnad. Ett lärdomsprovs offentlighet i sin tur innebär att dess metadata föreligger och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.

Lagring av en publikation eller ett utkast som godkänts för publicering öppet tillgängligt i ett digitalt arkiv som är oberoende av den ursprungliga utgivaren.

Ett icke referentgranskat publikationsutkast som lagrats i en offentligt tillgänglig databas.

dokumenterar de numrerade steg som ska följas för att reproducera resultat som erhållits i en specifik studie: materialinsamling, analys inkl. metoder, produktion av output. Inom vissa forskningsområden, såsom laboratoriearbete eller databaserad forskning, kan protokoll automatiseras.

Medium via vilken en publikation når läsarna och som kräver ett publiceringsbeslut av publiceringskanalens innehavare.

Forskningsresultat som getts ut i en publiceringskanal.

Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)

är databaser eller virtuella arkiv som upprättats för att samla in, sprida och bevara vetenskaplig output. Repositorier som är avsedda specifikt för forskningsmetoder inkluderar Open Science Framework samt digitala arkiv för databehandling och mjukvarupaket (som GitHub eller Zenodo).

En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)

Rätt till fortsatt användning – Rätt att kopiera och sprida forskningsresultat vidare och att använda det som en del av nya arbeten på så sätt att det hänvisas till den ursprungliga källan enligt god vetenskaplig praxis. Med fortsatt användning avses utnyttjande av material som någon annan har sammanställt för ett annat ändamål. Vid fortsatt användning används ofta också andra metoder än dem som de ursprungliga forskarna har använt. Till fortsatt användning hänvisas ofta också med termen sekundäranalys.

Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).

Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.

I denna policy förstås tjänster som funktioner med vilka en organisation möjliggör och främjar öppen forskningskultur.

Ur öppenhetssynvinkel utgör undervisning ett kontinuum där denena ytterligheten består av avgiftsfri, öppen och för alla tillgänglig undervisning och den anda av undervisning som endast är avsedd för en begränsad grupp (t.ex. examensstuderande). I praktiken är det svårt att placera olika undervisningssituationer i någondera kategorin eller mellan dem: i undervisning som annars är öppen kan det av resursskäl vara nödvändigt att till exempel begränsa beviljandet av studieprestationer, och ibland kan också andra delta i undervisning som primärt är avsedd för examensstuderande.

I denna policy definieras för alla öppen undervisning som undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i. Beviljande av studieprestationer för öppen undervisning till alla kan vara avgiftsbelagd. Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Återanvändbarhet syftar på den lätthet med vilken antingen exakt kod eller en abstrakt forskningsprocedur kan vidareutvecklas och anpassas för framtida användning i samma eller olika sammanhang.

Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)

Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

hänvisar till transparens, hittbarhet, tillgänglighet, delbarhet och återan vändbarhet. Återanvändbarhet är en väsentlig del av öppenhet. Öppenhet implementeras bland annat genom dokumentation, standarder och FAIRprinciperna, semantisk interoperabilitet, maskinläsbarhet, öppen licensiering, förhandsregistrering, offentliga protokoll, utveckling i repositorier för öppen källkod, spridning av materialsamlingar och digitala bibliotek. Vissa typer av metoder, till exempel frågeformulär, källkod eller anteck ningsböcker, kan också tolkas som forskningsmaterial, och då kan definitionen av öppna forskningsdata vara tillämplig. Öppenhet hos forskningsinfrastrukturer kan vara till exempel 1) information om policyer gällande tillgång och ägande samt transparent ledningsstruktur, 2) användning av infrastruktur, samt 3) forskningsresultat som har möjliggjorts av en viss infra struktur. Andra viktiga faktorer är stöd för gemensam använd ning och för att citera forskningsmetoder. Öppna metoder och infrastrukturer är inte nödvändigtvis kostnadsfria, men de bör vara ickevinstdrivande och innebära minimala kostnader för forskningsändamål.

Öppna kompetensmärken (Open Badge; länk på engelska) skapas och beviljas för att identifiera och erkänna kunnande, färdigheter och prestationer. Öppna kompetensmärken används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering.

Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadata berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadata följer Open Badgestandarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

  • gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
  • att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
  • att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
  • delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
  • användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

  • släppta för fri användning (Public Domain) eller
  • delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Publiceringskanalens bedömning och beslut om ett utkast ska publiceras.

Retrieved from "https://tsv.fi/fi/palvelut/linjauslouhi/index.php?title=Sanasto/sv&oldid=3742"

Sivustoa ylläpitää Avoimen tieteen ja tutkimuksen (AVOTT) kansallisen koordinaation sihteeristö, joka toimii Tieteellisten seurain valtuuskunnassa (TSV) Opetus- ja kulttuuriministeriön (OKM) rahoituksella. Avoimen tieteen ja tutkimuksen koordinaatio edistää avoimen tieteen ja tutkimuksen toteutumista sekä keskustelua sen mahdollisuuksista, haasteista sekä niiden ratkaisuista Suomessa.

Webbplatsen upprätthålls av Sekretariatet för den nationella samordningen av öppen vetenskap och forskning. Sekretariatet verkar vid Vetenskapliga samfundens delegation med finansiering från undervisnings- och kulturministeriet. Samordningen främjar öppen vetenskap och forskning samt diskussion kring dess möjligheter, utmaningar och lösningar i Finland.

This website is maintained by the Secretariat of the National Coordination for Open Science and Research in Finland (AVOTT), which operates in the Federation of Finnish Learned Societies (TSV) with funding from the Ministry of Education and Culture (OKM). The Open Science and Research Coordination promotes open science and research, as well as discussion on its opportunities, challenges and their solutions in Finland.

Sivuston materiaalin lisenssi: CC BY 4.0
Licens för webbplatsens material: CC BY 4.0
Licence for site material: CC BY 4.0