Öppen tillgång till forskningsdata

SAMMANFATTNING

DENNA POLICY FÖR ÖPPEN TILLGÅNG till forskningsmaterial och -metoder stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2025–2030 och dess övergripande princip att forskning ska vara så öppen som möjligt och så sluten som nödvändigt. Denna policy bygger på omfattande nationellt och internationellt arbete samt dialog. Policyn har utarbetats av det finländska forskningssamfundet och koordinerats av Samordningen av öppen vetenskap och forskning (Vetenskapliga samfundens delegation (VSD)).

Policyn fokuserar på öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder. Öppenhet ses som en del av forskningens kvalitet och genomslagskraft under forskningens hela livscykel, och som en möjlighet att främja global delaktighet inom forskning. Forskningsmaterial och forskningsmetoder ses som självständig forskningsoutput, och policyn uppmuntrar generellt till att öppna forskningsprocessen så tidigt och i så stor utsträckning som möjligt samt kräver att begränsningar av öppenheten motiveras. Befintliga ramar, såsom FAIR-principerna, kan användas för att reglera graden av öppenhet för forskningsmaterial och olika typer av forskningsmetoder.

Denna policy omfattar alla områden inom högre utbildning och forskning. Forskningsgrenarnas mångfald utgör en utmaning när det gäller att tolka och implementera god praxis. I policyn betonas de allmänna principerna för ansvarsfull förvaltning av forskningsresurser, tillgång till lämpliga tjänster och ansvarsfull utvärdering av forskning. Dessa vägledande principer har formulerats som specifika mål och åtgärder för forskare, forsknings- och finansieringsorganisationer samt andra aktörer. Samordningen av öppen vetenskap och forskning vid Vetenskapliga samfundens delegation kommer att följa upp genomförandet och den fortsatta utvecklingen av denna policy som en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap och forskning.

ÅTAGANDEN I POLICYN

FORSKNINGSMATERIAL OCH -METODER är så öppna som möjligt och så slutna som nödvändigt. Material hanteras på lämpligt sätt i syfte att implementera FAIR-principerna, och FAIR-principerna tillämpas även på metoder när det är lämpligt. Forskningsmetoder och -material identifieras som självständig forskningsoutput. Om inte annat anges avser begreppet ”forskningsoutput” i denna policy forskningsmaterial och forskningsmetoder. Annan forskningsoutput behandlas i sina respektive policyer, Öppen tillgång till forskningspublikationer och Öppen utbildning och öppna lärresurser.

INLEDNING

DENNA POLICY FÖR ÖPPEN TILLGÅNG till forskningsmaterial och -metoder uppdaterar och ersätter de två delpolicyer som ursprungligen publicerades separat 2021–2023 av Vetenskapliga samfundens delegation (VSD). Den uppdaterade policyn sammanför dessa delar i ett samlat dokument. Sedan dessa policyer först publicerades har många av de begrepp som då var nya blivit etablerade inom forskningssamfundet. Datahantering, FAIR-principerna och delning av forskningsmaterial har blivit allt vanligare. Denna utveckling har drivits av forskningsfinansiärernas krav, den utbildning som erbjuds av forskningsorganisationer samt forskarnas förmåga att anamma nya arbetssätt. Trots denna utveckling är de policyer som främjar öppenhet fortfarande värdefulla. På grund av exempelvis otydliga ansvarsfördelningar kan öppenheten kring forskningsmaterial och -metoder gå förlorad. Dessutom har frågor om forskningssäkerhet fått forskningsorganisationer att betrakta regionalt bevarande och begränsad delning av material och metoder som frågor som rör såväl digital motståndskraft som digital suveränitet. Eftersom samhällsförändringar kan ske snabbt är det avgörande att den digitala suveräniteten och dataresiliensen skyddas genom korrekt hantering, bevarande och begränsad delning av värdefulla digitala tillgångar.

Öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder stärker forskningens kvalitet och genomslagskraft. Öppenhet kan stärka olika aspekter av forskningens kvalitet, däribland exempelvis integritet och trovärdighet, reproducerbarhet och verifierbarhet samt forskningens överförbarhet till nya användningsområden. Dessa mål försvåras av kulturella och tekniska hinder samt av den kontinuerliga, iterativa processuella karaktären hos utveckling och tillämpning av metoder, som ofta är oskiljaktig från forskning och innovation. En ökad öppenhet kan således främja transparens i hela forskningsprocessen. Öppenhet kan även öka forskningens genomslagskraft både på samhället i stort och på forskningspraxis, till exempel genom ökad tillgänglighet, transparens, snabbhet och effektivitet eller nya möjligheter till samarbete, utveckling och innovation. Exempel på hur öppenhet kan stärka forskningens kvalitet och genomslagskraft finns bland mottagarna av de nationella priserna i öppen vetenskap.

FAIR-principerna styr öppenheten kring forskningsmaterial och -metoder och utgör ett systematiskt ramverk för att fastställa och implementera lämplig öppenhetsnivå samt för att utvärdera denna som en del av en ansvarsfull utvärdering av forskningen. Med FAIR-principerna avses kvaliteten på forskningsmaterial och -metoder ur ett perspektiv som syftar till vidare användning. Syftet med principerna är att göra forskningsmaterial och forskningsmetoder sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara (se Ordlista). Även om FAIR-principerna kan uppfattas som ett uttryck för de övergripande målen om öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder, finns det även andra ramverk som kan vara till hjälp inom specifika vetenskapsområden. Inom kvantitativ forskning kan den exakta reproducerbarheten av en studie, eller delar av den, utgöra det eftersträvade resultatet av öppenhet, medan man inom kvalitativ forskning kan lägga tonvikten på att öka transparensen i dokumentationen och argumentationen.

Öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder stöder målen för hållbar utveckling och digital motståndskraft. Öppenhet kan undanröja hinder för tillgång och främja inkludering och lika tillgång till kunskap genom att underlätta tvärvetenskaplig forskning, global jämlikhet och att uppnå målen för hållbar utveckling. Öppenhet kan stödja nya former av samarbete mellan offentlig och privat sektor, och därmed främja den regionala innovationsförmågan. Forskningsorganisationer bör betrakta regionala och nationella infrastrukturer och tjänster för digitalt bevarande och datadelning som verktyg för att förbättra den digitala motståndskraften. Korrekt hantering, skydd och arkivering av värdefulla digitala tillgångar, däribland kritisk infrastruktur som rör miljö och säkerhet, kan ses som ett stöd för den digitala suveräniteten. Vid beslut om lämplig grad av öppenhet måste forskarna även beakta aspekter av forskningssäkerhet, såsom möjlig dubbelanvändning av tekniken i militära sammanhang. Att bevara och på ett kontrollerat sätt dela digitala tillgångar av stort värde kan ses som hörnstenar i dataresiliens och digital suveränitet.

Internationellt ramverk. Denna reviderade policy följer fortfarande olika nationella och internationella riktlinjer och ramverk som främjar öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder, däribland ovannämnda FAIR-principer. I enlighet med UNESCO:s rekommendation om öppen vetenskap rekommenderar policyn att forsknings- och finansieringsorganisationer, vetenskapliga samfund, förlag och redaktionsråd ska anta policyer som kräver och främjar öppen tillgång till forskning. Finländska aktörer deltar aktivt i europeiskt och internationellt arbete, t.ex. inom European Open Science Cloud (EOSC), Research Data Alliance (RDA), International Science Council Committee on Data (CODATA) och i arbetet med europeisk forskningsinfrastruktur. Verksamhetsmiljön präglas dessutom av nuvarande och framtida EU-lagstiftning om öppenhet kring data, t.ex. Open Data Directive och europeiska initiativ om digital suveränitet, såsom European Digital Commons Infrastructure Consortium.

Denna policy uppmuntrar forskare och forskningsorganisationer att öppna forskningsprocessen, inklusive forskningsmaterial och -metoder, så tidigt och i så stor utsträckning som möjligt. Tidig spridning av forskningsmaterial och -metoder kan hjälpa forskare att fastställa prioriteringar och få feedback i tid för att förbättra arbetet, och därmed höja forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Som en allmän regel bör forskare motivera begränsningar av öppenheten för material och metoder som ligger till grund för publicerad forskning och expertutlåtanden, och inte begränsa öppenheten mer än nödvändigt. När forskare fastställer lämplig nivå av öppenhet för sina forskningsmaterial och -metoder, samt vilka tjänster som ska användas för att bevara dem, bör de beakta aspekter som rör forskningssäkerhet och digital suveränitet.

FORSKNINGENS FRIHET OCH FORSKARENS ANSVAR

Denna policy stöder den öppna vetenskapens principer samt forskarnas frihet och möjligheter att sprida och utnyttja forskningsbaserad kunskap under hela forskningens livscykel. Forskare och forskningsorganisationer ansvarar för att idka och sprida forskning av bästa möjliga kvalitet och genomslagskraft, och de har rätt och frihet att välja de metoder som bäst tjänar dessa mål. Detta inbegriper ansvarsfull hantering och öppenhet gällande material och metoder, vilket bör utvärderas inom ramen för forskningsområdet och forskningens livscykel. Som en del av forskningens kvalitet och genomslagskraft är öppenhet därför förenligt med forskningens frihet och forskarens immateriella och andra rättigheter.

Ansvarsfull öppenhet är en viktig aspekt av forskningsetiken. Den öppna vetenskapens praxis ger upphov till viktiga frågor om forskningsetik och lagstiftning. Dessa kan innebära begränsningar som forskare och andra som arbetar med hantering av forskningsmaterial och -metoder måste vara medvetna om. Även om juridiska, etiska, avtalsmässiga eller andra begränsningar och mångtydigheter kan begränsa öppenheten, motiveras sådana begränsningar av god vetenskaplig praxis. Begränsningar av öppenheten bör däremot inte motiveras enbart av etablerade traditioner, och forskningsfinansiärer och -organisationer bör i allmänhet uppmuntra och stöda god öppen praxis inom olika områden.

Den finländska lagstiftningen stöder bred tillgång till forskningsmaterial och -metoder för kommersiella ändamål. Öppna forskningsmaterial och -metoder ger nya möjligheter för statliga och industriella aktörer att dra nytta av forskning. Denna policy stöder nationella rekommendationer för öppen vetenskap i samarbete med icke-akademiska parter, inklusive statliga och icke-statliga organisationer och företag samt kommersiell användning.

Begränsningar av kommersiell användning är inte kompatibla med definitionen av öppen källkod, och därför bör licensklausuler gällande icke-kommersiell användning undvikas. Industriellt samarbete, kommersialisering och annan utvecklings- och innovationsverksamhet kan dock också skapa behov av och rättfärdigande för att begränsa graden av öppenhet. Forskarna ansvarar därför för att söka lösningar som är förenliga med den övergripande principen ”så öppet som möjligt, så slutet som nödvändigt”, och forskningsorganisationer bör ge det stöd och de incitament som krävs för att på ett ansvarsfullt sätt öppna forskningsresurser.

Finansiärer och forskningsorganisationer bör utvärdera öppenhet enligt riktlinjerna för ansvarsfull forskningsutvärdering utifrån forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft. Att erkänna forskningens mångfald och uppmärksamma variationer i typ, livscykel och roll gällande material och metoder i olika discipliner är synnerligen viktigt vid ansvarsfull utvärdering. De olika rollerna inom utveckling och användning av öppna metoder i olika skeden av forskningen bör erkännas, och meriteringsmekanismer kan utformas för att belöna aktörer på olika nivåer, från individer till grupper, enheter och hela organisationer.

RISKER OCH HOT

Ansvarsfull förvaltning av forskning innebär erkännande av att öppnande av forskningsresurser samt kombination av äganderättsligt skyddade och öppna plattformar ger upphov till juridiska frågor (t.ex. gällande avtal) och till rättsligt skydd för forskare och forskningspersoner. Valet av öppenhetsgrad bör vara välgrundat. När det finns etiska, rättsliga eller andra tydliga och motiverade begränsningar som förhindrar att material eller metoder öppnas är det viktigt att beskriva resurserna så transparent som möjligt, till exempel genom att dela metadata eller andra beskrivningar av forskningens utformning. Tillgång till tydliga definitioner, riktlinjer och stödtjänster som tar hänsyn till disciplinspecifika skillnader och ekonomisk hållbarhet kan underlätta forskningens öppenhet. Forskare kan riskera att få minskad finansiering och publiceringssvårigheter om forskningsmaterial och -metoder inte öppnas som planerat.

Vissa typer av forskningsmaterial eller -metoder kan användas öppet i enlighet med etablerade normer. Forskare och forskningsorganisationer kan dock avsevärt öka graden av öppenhet och förtydliga återanvändningsrättigheterna genom att ge uttryckliga tillstånd för återanvändning. Inom vissa områden kan detta uppnås genom öppna licenser, som möjliggör delning av härledda versioner av till exempel källkod, programvaror eller protokoll. Begreppet äganderätt kan dock variera mellan olika forskningsområden.

Inom vissa områden kan delning och återanvändning i stor utsträckning tillåtas med stöd i normer snarare än licenser eller tillstånd. För forskare kan det även vara svårt att veta var gränsen mellan integritetsskydd och öppenhet går, och frågor som rör detta kan ligga utanför den enskilda forskarens expertis. FAIR-principerna kan användas för att vid behov fastställa balansen mellan öppenhet och skydd av material och metoder.

En datahanteringsplan (data management plan, DMP) stöder systematisk planering, fastställande och hantering av öppenhetsgraden vad gäller material och metoder, med början i de tidiga skedena av forskningens livscykel, och den bör aktivt underhållas och uppdateras under forskningens gång. En datahanteringsplan underlättar riskbedömning och innehåller motiveringar för eventuella begränsningar av öppenhetsgraden. Forskningssamfundet och forskningsetiska kommittéer kan dra nytta av allmänna riktlinjer för hur öppenhet vad gäller material och metoder kan främjas som en del av ansvarsfull forskning och förenas med andra aspekter av forskningsetik, till exempel behovet av att skydda forskningspersoner eller kontrollera teknik med dubbla användningsområden.

Utvecklingen av praxis för öppen vetenskap är även beroende av tillgängliga resurser. Brist på resurser, färdigheter, tjänster eller infrastrukturer kan utgöra utmaningar för öppen praxis. Forskare bör ha den kompetens och det stöd som krävs för att tillämpa praxis för öppen vetenskap. Forskningsorganisationer måste säkerställa att det finns tillräckligt med stöd, incitament och tillräckliga resurser så att material och metoder kan vara öppet tillgängliga på ett sätt som respekterar forskarens arbete och jämlikhet, samt underlättar effektivt och gemensamt skapande av kunskap. Att förverkliga god vetenskaplig praxis och god förvaltning av forskningsresurser kräver resurser och ekonomiska incitament riktade till forskningsorganisationer under forskningens hela livscykel och på alla utbildningsnivåer. Organisationer som innehar olika roller bör förbinda sig att utveckla och upprätthålla dessa resurser, parallellt med satsningar på tjänster som främjar ett effektivare nyttjande av resurser och ger besparingar.

POLICYNS STRUKTUR OCH BAKGRUND

Denna policy är utarbetad av det finländska forskningssamfundet. Två arbetsgrupper, som sammankallats av expertgruppen för öppna data vid Samordningen av öppen vetenskap och forskning (Vetenskapliga samfundens delegation), har ansvarat för arbetet. Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Policyn stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2025–2030.

Denna policy om öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder består av strategiska principer samt mer specifika mål och åtgärder. De strategiska principerna beskriver allmänna förutsättningar för att uppnå öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder. De utgör principer som är viktiga för forskningssamfundet och som måste följas vid implementering av öppenhet. De specifika mål som anges i policyn utgör mer tidsbundna och mätbara mål för att stödja och främja öppenhet. Målen åtföljs av konkreta åtgärder som krävs föra att de ska uppnås. Det föränderliga internationella sammanhanget påverkar målen och de relaterade åtgärderna snabbare än principerna.

Den relevanta terminologi som används skiljer sig mellan olika forskningsområden, och begreppen, definitionerna och översättningarna varierar mycket i lagstiftning och i olika sammanhang. Ordlistan förtydligar viktiga begrepp och syftar till att göra detta policydokument mer lättläst och begripligt.

VERKSTÄLLANDE OCH UPPFÖLJNING

Hela det finländska forskningssamfundet ansvarar för verkställandet av denna policy, och den träder i kraft gradvis. Delpolicyn gällande öppen tillgång till forskningsmaterial färdigställdes våren 2021 och delpolicyn gällande forskningsmetoder under 2023. Detta dokument utgör en omfattande revidering av policyn. Revideringen genomfördes under 2026. I samband med uppdateringen fattades beslutet att ta bort forskningsinfrastrukturer från denna policy. Den aktuella policyn är specifikt inriktad på öppna forskningsmaterial och -metoder. Policyn kommer att ses över senast 2030.

Utvärdering av policyns verkställande bör bejaka forskningsgrenarnas mångfald, och samtidigt uppmuntra till bred öppenhet i ett tidigt skede och tillgänglighet på lång sikt. Forskningsorganisationer bör stöda forskare i förverkligandet av denna policy, samt sprida och införa god praxis på alla forskningsområden. Forskningsmaterial och -metoder kan även betraktas som självständig forskningsoutput som kan stöda forskningens övergripande kvalitet och genomslagskraft.

Samordningen av öppen vetenskap och forskning vid Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) ansvarar för uppföljningen av policyns verkställande. Det är samordningens ansvar att stödja och främja kontinuerliga diskussioner för att nå målen och säkerställa att policyn är aktuell. Uppföljningsmekanismerna för öppenhet kring forskningsmaterial och -metoder kommer att vara en del av den nationella uppföljningen av öppen vetenskap.

STRATEGISKA PRINCIPER

PRINCIP 1: Forskningsmaterial och -metoder ska hanteras, öppnas och användas på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt.

PRINCIP 2: Forskarna har tillgång till infrastrukturer och tjänster som möjliggör ansvarsfull hantering av material och metoder, och dessa utvecklas på ett ekonomiskt hållbart sätt som tar hänsyn till forskarnas behov.

PRINCIP 3: Forskarens meriter vad gäller främjande av god datahantering, arbete gällande forskningsmaterial och -metoder samt ändamålsenligt öppnande av forskningsmaterial och -metoder värderas och stöder forskarens karriär.

PRINCIP 4: Forskningsmaterial och -metoder hanteras på ett sätt som säkerställer digital suveränitet och dataresiliens. Som standard hanteras och delas data genom tjänster och infrastrukturer som följer EU:s lagstiftningen och därmed stöder oberoende datastyrning, informationssäkerhet samt kunskapssäkerhet.

Denna delpolicytext överensstämmer med den uppdaterade policyn som godkändes av styrgruppen för öppen vetenskap och forskning vid mötet den 27 maj 2025.

Denna nationella delpolicy är det finländska forskningssamfundets gemensamma vägvisare för att främja öppen tillgång till forskningsdata. Delpolicyn gäller inte övriga forskningsmaterial, såsom prover eller forskningsmetoder, som i enlighet med policystrukturen kan behandlas i separata delpolicyer.

Som i den första versionen av denna policy från 2021 gäller delpolicyn om öppen tillgång till forskningsdata i första hand forskningsdata som har producerats eller använts som en del av en forsknings- eller utvecklingsprocess från och med den 1 juli 2021, och

där forskaren arbetar eller är affilierad vid en finländsk forskningsorganisation och/eller forskare som har finländsk forskningsfinansiering,

eller

där forsknings- eller utvecklingsprojektet i samband med vilket forskningsdata samlas in eller används, är förlagt till en finländsk forskningsorganisation och/eller har finländsk forskningsfinansiering.

De mål och åtgärder som presenteras i denna policy gäller inte enbart öppnandet av forskningsdata, utan fokuserar på ansvarsfull hantering av data under hela forskningsdatats livscykel. Policyn omfattar alla typer av forskningsdata, även material som innehåller personuppgifter eller är konfidentiellt och som inte kan delas öppet.

Forskningsorganisationerna planerar hanteringen av forskningsdata utifrån sina egna utgångspunkter och genomför lösningarna antingen självständigt eller i samarbete med andra aktörer.

Mål 1: Strategiskt ledarskap och beslutsfattande

Forskningsorganisationerna har anordnat, organiserat och fördelat ansvaret för den strategiska ledningen av forskningsdatahanteringen samt för beslutsfattandet på organisationsnivå.