Oppiminen/sv

Öppen utbildning och öppna lärresurser

Åtaganden i policyn

Vi integrerar öppna lärmetoder samt lärresurser i högskoleutbildningen.

Vi beaktar arbete som främjar öppen utbildning vid utvärdering och meritbedömning.

Inledning

Denna policy gäller öppen utbildning, öppna lärmetoder samt öppen tillgång till lärresurser och lärdomsprov.

Forskning och undervisning samt utbildning har alltid varit tätt sammanlänkade. Forskningen tar fram ny information som förmedlas till människor genom undervisning och blir en del av individens egna färdigheter genom lärande. Därför hänger öppenhet i vetenskap och forskning på ett naturligt sätt samman med öppenhet i utbildning.

För att en bred allmänhet ska ha en genuin möjlighet att ta del av forskningsresultat som gjorts tillgängliga, måste resultaten ofta bearbetas till en form som tjänar och underlättar deras utnyttjande, spridning samt lärande. Öppen tillgång till material som utvecklats för utbildning, det vill säga lärresurser, tjänar på detta sätt till att göra forskningsresultaten kända.

Öppna lärresurser och till exempel de nya former av öppnare lärmetoder som digitaliseringen medför, minskar behovet av att knyta utbildning och undervisning till en bestämd tid och plats. Öppen utbildning är således en naturlig del av en ny typ av flexibelt lärande där alla, oavsett livssituation och bostadsort, har fler möjligheter att lära sig nytt.

Policyn är resultatet av ett samarbete inom det finländska högskole- och forskarsamfundet och utgör en gemensam syn på inriktningen för öppenhet i utbildning, lärresurser och lärdomsprov.

Lärarens, forskarens och studerandens frihet

Målet med denna policy är att förverkliga öppenhet på ett sätt som stöder och ökar friheten och möjligheterna för lärare och forskare på högskolenivå att förmedla forskningsbaserad kunskap i sin undervisning och i sina lärresurser, samt friheten och möjligheterna för högskolestuderande att öppet tillgängliggöra sina egna lärdomsprov. Syftet med undervisning och lärresurser är att sprida forskningsbaserad kunskap i hela samhället. Lärare och forskare bör ha möjlighet att i sin undervisning och sina lärresurser välja de bästa metoderna för ändamålet. Högskole- och forskarsamfundet ska garantera incitament och strukturer för öppenhet inom utbildning och lärresurser på ett sätt som på lika villkor respekterar det arbete som lärare och forskare gör för att utveckla undervisningen och lärresurserna.

Internationell och nationell referensram

Vid utarbetandet av denna policy har man utnyttjat det omfattande inhemska och internationella arbete som gjorts för att främja öppenhet inom utbildning och lärresurser. Viktiga internationella källor i utformandet av policyn har varit Europeiska kommissionens publikation "Practical Guidelines on Open Education for Academics: modernising higher education via open educational practices (2019)", "UNESCO:s rekommendation för öppna lärresurser (2019)" och det kompletterande Dubais deklaration om öppna lärresurser (2024), samt särskilt i fråga om öppna lärresurser UNESCOs rekommendation om öppen vetenskap (2021). Viktiga nationella prestationer är det nationella Biblioteket för öppna lärresurser som ägs av Utbildningsstyrelsen, samt det gemensamma projektet Digivisio 2030 för alla finländska högskolor och tjänsten Opin.fi som har utvecklats inom ramen för projektet.

Risker och hot

Inom samordningen av öppen vetenskap och forskning har en riskanalys utarbetats under åren 2021–2022. I riskanalysen har särskilt följande risker identifierats gällande öppen utbildning och öppna lärresurser, och åtgärder föreslagits för att förebygga dessa:

• Risk: otillräckliga resurser för utveckling av öppna lärresurser och studieavsnitt – åtgärd: samutveckling av öppna lärresurser och studieavsnitt samt delning av resurser
• Risk: negativa attityder hos utbildningsanordnare gentemot användning av öppna lärresurser och lärmetoder – åtgärd: riktad utbildning
• Risk: incitament som betonar kvantitet försämrar kvaliteten på öppna lärresurser och studieavsnitt – åtgärd: utnyttjande av nationella kvalitetskriterier
• Risk: fragmentering av programvaror och plattformar för öppen utbildning och öppna lärresurser försvårar utbildningssamarbete – åtgärd: nationellt samarbete och gemensamma standarder för anskaffning och användning av plattformar och programvaror
• Risk: otydliga policyer för identifiering och erkännande av öppen utbildning – åtgärd: nationellt samarbete i utvecklingen av identifierings- och erkänningspraxis
• Risk: negativa attityder gentemot användning av öppna lärresurser i utbildningsexport och -samarbete – åtgärd: riktad marknadsföring till aktörer inom utbildningsexport och samarbetspartner inom utbildning
• Risk: brist på kompetent stödpersonal för öppen utbildning och öppna lärresurser – åtgärd: integrering av öppen utbildning i utbildningar i till exempel informationsvetenskap.

Riskanalysen för öppen vetenskap och forskning uppdateras regelbundet. Vad gäller öppen utbildning och öppna lärresurser kommer uppdateringen av riskanalysen sannolikt att behöva beakta till exempel de utmaningar som uppkommer genom applikationer som utnyttjar artificiell intelligens.

Policyns bakgrund och struktur

Denna policy har utformats av det finländska högskole- och forskarsamfundet. För utarbetandet av den ursprungliga policyn (inledning, principer samt Delpolicy för öppen tillgång till lärresurser 2020, Delpolicy för öppna lärmetoder 2022 och Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov 2024) samt för uppdateringen av policyn har arbetsgrupper ansvarat, separat sammansatta av Expertgruppen för öppen utbildning inom Samordningen av öppen vetenskap och forskning (i fallet med Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov i samarbete med expertgruppen för öppen tillgång till publikationer). Arbetet har letts av Den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Denna policy stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2025–2030.

Denna policy består av gemensamma principer samt delpolicyer för (a) öppna lärmetoder, (b) öppen tillgång till lärresurser och (c) öppen tillgång till lärdomsprov, i vilka mål och åtgärder fastställs. Delpolicyn för öppen tillgång till lärdomsprov är gemensam med policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer. I principerna fastställs de allmänna villkoren för främjandet av öppenhet inom utbildning och lärresurser. De formulerar för högskole- och forskarsamfundet viktiga saker som ska hållas fast vid då öppenhet främjas. Målen som anges i delpolicyerna är snarare tidsbundna målsättningar, och de åtföljs av konkreta åtgärder. Den föränderliga internationella miljön påverkar målen och deras åtgärder snabbare än den påverkar principerna. Principerna och målen i policyn är i linje med målen för projektet Digivisio 2030.

Verkställande och uppföljning

Denna policy tillämpas inom högskoleutbildning samt olika former av livslångt lärande där organisationer inom högskole- och forskarsamfundet deltar exempelvis som organisatörer eller samarbetspartner. Policyn kan vid behov även utnyttjas vid planering av praxis för öppen utbildning och öppna lärresurser inom andra organisationer inom utbildningssektorn.

Den uppdaterade policyn träder i kraft den 1 januari 2026. Policyns detaljer kan preciseras genom separata rekommendationer. I samband med uppdateringen konstaterades att följande nationella åtgärder redan har genomförts:

• kvalitetskriterier för öppna lärmetoder samt för öppna lärresurser
• guider om tillgänglighet för öppna lärresurser och öppna lärmiljöer
• rekommendation om att beakta upphovsrätten vid publicering av öppna lärresurser
• rekommendation om tillförlitlighet och inkludering i öppen utbildning
• rekommendation om att beakta öppen utbildning vid meritbedömning
• rekommendation om god praxis och verktyg för framtagning av öppna lärresurser
• kompetenskrav för öppen utbildning
• nationella priser för öppen utbildning
• färdplan för finansiering av öppen vetenskap och forskning, som även kartlägger möjligheter till finansiering av öppen utbildning och lärresurser.

Sekretariatet för öppen vetenskap och forskning ansvarar för uppföljningen av genomförandet av policyn. Sekretariatet fastställer också vartannat år uppföljningens indikatorer i samarbete med Expertgruppen för öppen utbildning. Behovet av att uppdatera policyn granskas nästa gång när giltighetsperioden för Deklarationen om öppen vetenskap och forskning löper ut år 2030.

Strategiska principer och ansvarsfördelning

Princip 1: Kvalitet

Utöver öppenhet utvärderas innehållets tillförlitlighet och andra till kvaliteten bidragande faktorer i undervisningen och de öppna lärresurser som utvecklats i samband med den.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer universiteten och yrkeshögskolorna i sina egna kvalitetssystem att satsningar på utarbetande och utnyttjande av öppna lärresurser och annan öppet tillgänglig undervisning höjer den övergripande kvaliteten på undervisningen. Högskolorna säkerställer att närundervisning av hög kvalitet ordnas även om lärresurser och undervisning i stor utsträckning finns tillgängliga öppet.

Princip 2: Upphovsrätt

Upphovsrätt, dataskydd och etisk praxis respekteras när öppen utbildning och öppna lärresurser utvecklas och används.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer högskolorna interna processer som tryggar att upphovsrätt, dataskydd och etisk praxis respekteras vid utveckling och användning av öppen utbildning och öppna lärresurser.

Princip 3: De lärandes diversitet

Tillgänglighet och lämplighet för olika inlärare beaktas vid utvecklingen av öppen utbildning och öppna lärresurser.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer högskolorna interna processer för att trygga tillgängligheten till öppen utbildning och öppna lärresurser.

Princip 4: Meritering

Arbete med utveckling av öppen utbildning och öppna lärresurser uppskattas i meriteringskriterier och planering av arbetstiden.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer högskolorna att utbildningens och lärresursernas öppenhet beaktas som ett meritkriterium vid rekrytering, lönesättning, karriärutveckling och planering av arbetstid. CSC och högskolorna utvecklar forskarens uppgifter i Datalagret för forskningsinformation för att möjliggöra insamling av meriter för öppen utbildning.

Delpolicy för öppna lärmetoder

Mål 1: Stöd från högskolor

Högskolorna använder öppna lärmetoder samt stöder samarbete, gemenskap och delning inom undervisning och lärande.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Ledarskap, kvalitetsarbete och incitamentssystem. A. Högskolorna har riktlinjer som styr ledarskap, kvalitetsarbete samt personalens meriterings- och incitamentssystem inom öppen utbildning för att stödja öppna lärmetoder.
2. Öppenhet i tjänster. Högskolorna främjar öppenhet vid ordnandet av tjänster som stöder undervisning, till exempel utnyttjande av öppna data, öppna lär- och samarbetsplattformar och programvaror med öppen källkod samt transparens vid anskaffning av tjänster.

   * Högskolornas nätverk för undervisning, informationsadministration och bibliotek samarbetar för att främja kompatibiliteten hos öppna lär- och samarbetsplattformar och programvaror samt tjänster inom öppen utbildning.

3. Kompetens inom öppna lärmetoder. Högskole- och forskningssamfundet utvecklar kompetens inom öppna lärmetoder.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning upprätthåller i samarbete med organisationerna ett kompetensnätverk för öppna lärmetoder.

   * Högskole- och forskningssamfundet etablerar kompetenskraven för öppen utbildning i lärarutbildningarna.

   * Högskolorna möjliggör att personalen kan utveckla sin kompetens inom öppna lärmetoder.

4. Delning av kunskaper. Högskolorna uppmuntrar sina anställda att dela kunskaper om planering och ordnande av undervisning.

Mål 2: Stöd för lärande

De lärande erbjuds möjligheter till och stöd för öppen utbildning

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Erkännande av kunnande. Högskolorna erkänner mångsidigt kompetens som förvärvats genom öppen utbildning.
2. Tillgänglighet. Högskolorna erbjuder metoder och stöd för att förbättra tillgången till utbildning samt dess tillgänglighet.
3. Delaktiggörande av lärande. Högskolorna delaktiggör de lärande i planering och genomförande av öppen utbildning.
4. Kunskaper inom öppen vetenskap och utbildning. Högskolorna stöder de lärandes kunnande om teman inom öppen vetenskap och utbildning, såsom licenspraxis och upphovsrätt.
5. Öppen delning av alster. Högskolorna uppmuntrar de lärande att öppet dela sina alster samt använda andra lärandes öppna material och tillämpa kvalitetskriterierna för öppen utbildning.

   * Högskolorna erbjuder stöd, handledning och anvisningar för delning av alster åt de lärande.

   * Högskolorna ökar tillsammans med samordningen av öppen vetenskap och forskning lärarnas insikter i upphovsrättsliga villkor för öppen delning av material som de lärande producerar.

6. Material gällande undervisning och utvärdering. Högskolorna uppmuntrar lärarna att öppet dela material gällande undervisning och utvärdering med de lärande.
7. MyData. Högskolorna planerar i projektet Digivisio 2030 hur de lärande kan få tillgång till data gällande det egna lärandet enligt MyData-principerna.

Mål 3: Samhällelig växelverkan

Öppen utbildning utgör en betydande del av högskole- och forskningssamfundets samhälleliga växelverkan.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Undervisning som är öppen för alla. Högskolorna ökar mängden undervisning som är öppen för alla.

   * Högskolorna tydliggör och informerar offentligt om hur man kan delta i för alla öppen undervisning.

   * Högskolorna utvecklar plattformar och tjänster som gör det möjligt att öppna undervisning digitalt.

   * Högskolorna samarbetar nationellt och internationellt för att utveckla och förverkliga undervisning som är öppen för alla.

2. Öppen kompetensmärken. Högskolorna utfärdar kompetensmärken eller prestationsanteckningar för prestationer inom öppen utbildning enligt branschens standarder.
3. Vetenskapskommunikation och vetenskapsfostran. Organisationerna samarbetar kring vetenskapskommunikation och vetenskapsfostran enligt rekommendationerna från Delegationen för informationsspridning och Vetenskapliga samfundens delegation.
4. Data gällande lärande och undervisning. Högskolorna planerar öppen delning av data gällande lärande och undervisning enligt praxis för ansvarsfull datahantering.

   * Högskolorna avtalar i projektet Digivisio 2030 om god praxis för öppnande av data gällande lärande och undervisning.

   * Högskolorna planerar i projektet Digivisio 2030 tjänster som möjliggör öppnande av data gällande lärande och undervisning.

5. Samarbete och forskning. Organisationerna samarbetar nationellt och internationellt för att utveckla och undersöka öppen utbildning.

Delpolicy för öppen tillgång till lärresurser

Mål 1: Användning och utarbetande av öppet lärresurer

Öppna lärresurser används och utarbetas i stor utsträckning på högskolenivå

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Utbildning. Utbildning om öppna lärresurser erbjuds.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna en öppen nätkurs som ger de färdigheter som behövs för att ta fram och utnyttja öppna lärresurser samt för annan öppen utbildning.

   * Organisationerna inkluderar kursen i introduktionsmaterialet för sin undervisnings- och forskningspersonal och rekommenderar att hela personalen genomför den.

   * Organisationerna erbjuder utbildning om öppna lärresurser som en del av personalutbildningen och säkerställer att det är möjligt att använda arbetstid för att genomföra utbildningen.

2. Stödtjänster. Stöd erbjuds för framtagning och utnyttjande av öppna lärresurser.

   * Organisationerna delar och utvecklar gemensamt verktyg och metoder som säkerställer att öppna lärresurser är sökbara, interoperabla, återanvändbara och möjliga att vidareutveckla.

   * Organisationerna säkerställer resursfördelningen för stödtjänster för öppna lärresurser.

   * ○ Organisationerna vägleder och uppmuntrar studerande och lärare att utnyttja öppna lärresurser i lärande, undervisning samt vid framtagning av nya lärresurser.

   * Organisationerna utarbetar och uppdaterar sina riktlinjer för öppna lärresurser , vilka åtminstone ger vägledning a) om avtal och licenser i enlighet med den nationella rekommendationen, b) om att hitta och utnyttja öppna lärresurser , c) om verktyg och plattformar för att öppna upp lärresurser och d) om användning av artificiell intelligens vid utnyttjande och framtagning av öppna lärresurser.

3. Sökbarhet och tillgänglighet. De öppna lärresursernas sökbarhet och tillgänglighet säkerställs.

   * De som skapar öppna lärresurser rekommenderas att beskriva sina öppna lärresurser i Biblioteket för öppna lärresurser. Vid beskrivningen kan de nationella rekommendationerna för kvalitet och tillgänglighet för öppna läromedel användas som stöd.

   * Organisationerna skapar gränssnitt med Biblioteket för öppna lärresurser, genom vilka metadata om öppna lärresurser som lagras i andra resurser också registreras i Biblioteket för öppna lärresurser.

   * Organisationerna ser till att skapare av öppna lärresurser har tillgång till anvisningar, verktyg och plattformar med vilka lärresursernas sökbarhet och tillgänglighet kan säkerställas.

Mål 2: Kvantiteten och kvaliteten på öppna lärresurser

På högskolenivå finns ett tillräckligt utbud av öppna lärresurser av hög kvalitet från olika områden som stöder lärande.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Kvalitet. Kvaliteten på öppna lärresurser utvecklas.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna praxis för kollegial granskning av öppna lärresurser med hjälp av nationella kvalitetskriterier. Tillsammans med Biblioteket för öppna lärresurser utvecklas tekniska lösningar för att möjliggöra kollegial granskning.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna en anvisning om hur livscykeln för öppna lärresurser ska beaktas.

   * Det rekommenderas att öppna lärresurser förses med beständiga identifierare för både lärresurser och dess skapare.

   * Organisationerna för en dialog med personalen och studerande om kvaliteten på öppna lärresurser.

   * Inom samordningen av öppen vetenskap och forskning verkar ett nätverk där man delar god praxis för att producera högkvalitativa öppna lärresurser och främjar kännedom om dem.

2. Meritering. Möjligheterna att meritera sig genom öppna lärresurser utvecklas.

   * Det utvecklas en möjlighet att införa uppgifter om öppna lärresurser och relaterade aktiviteter, såsom kollegial granskning av öppna lärresurser, i forskarnas profiler i den nationella forskningsdatabasen.

   * Organisationerna beaktar utvecklingen av öppna lärresurser vid rekrytering, karriärutveckling, lönesättning och arbetstidsplanering.

3. Incitament. Framtagning av öppna lärresurser uppmuntras genom finansiering och erkännanden.

   * Forskningsfinansiärer beaktar öppna lärresurser som utarbetas utifrån forskningsresultat positivt i finansieringsbeslut som en del av samhällelig påverkan.

   * Inom organisationernas egna projekt samt i projekt som genomförs tillsammans med andra organisationer utvecklas högkvalitativa öppna lärresurser.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning fortsätter att dela ut priser för öppen utbildning samt sprider kännedom om priserna, och organisationerna beaktar främjandet av öppen utbildning.

Mål 3: Erkännande

Finland är internationellt känt som en föregångare inom och främjare av öppna lärresurser på högskolenivå.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Internationellitet. Användningen och uppskattningen av öppna lärresurser främjas internationellt.

   * Finländska experter på öppen utbildning, organisationerna samt samordningen av öppen vetenskap och forskning deltar i internationella nätverk och samarbetsprojekt som syftar till att främja utvecklingen och utnyttjandet av öppna lärresurser.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning utarbetar i samarbete med organisationerna en anvisning för publicering av öppna lärresurser som tagits fram inom internationella samarbetsprojekt.

   * Biblioteket för öppna lärresurser utvecklar gränssnitt till internationella lärresursportaler.

2. Kommunikation. Det kommuniceras om öppna lärresurser samt om relaterade tjänster och projekt.

   * Organisationerna och samordningen av öppen vetenskap och forskning anordnar nationella evenemang inom öppen utbildning och internationella konferenser om öppen utbildning.

   * Finländska experter på öppen utbildning författar artiklar och andra publikationer om öppna lärresurser.

3. Forskning. Forskning om öppna lärresurser främjas.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning skapar tillsammans med organisationerna ett nätverk för forskare inom öppen utbildning.

   * I Finland inrättas en professur i öppen utbildning, eller så inkluderas öppen utbildning som forskningsämne inom området för en befintlig finländsk professur i öppen vetenskap.

   * Finländska forskare inom öppen utbildning utvecklar forskningsmetoder med vilka a) användningen och uppskattningen av öppna lärresurser som publicerats i olika länder och på olika språk kan bedömas jämlikt, b) man kan följa hur öppnandet av lärresurser påverkar kostnaderna för högskolestudier och c) man kan utvärdera sambandet mellan öppnandet av lärresurser och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling (SDG).

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna en anvisning för hur forskningsprojektens resultat kan utnyttjas som öppna lärresurser.

Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov

Mål 1: Lärdomsprov är öppet tillgängliga.

Alla lärdomsprov som godkänns från och med 2025 är öppet tillgängliga.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Likvärdig möjlighet att publicera sitt lärdomsprov öppet tillgängligt. Alla har likvärdig möjlighet att göra sitt lärdomsprov öppet tillgängligt, oavsett till exempel betyg, forskningsområde, finansiering eller karriärskede.
2. Stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. Senast 2025 ger högskolorna handledare och upphovspersoner stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. Handledare och upphovspersoner har de färdigheter som krävs för att öppna lärdomsprov på ett ansvarsfullt sätt.
3. CC-licenser. Högskolorna rekommenderar att Creative Commons-licens för lärdomsprovens arkiverbara delar, med beaktande av upphovsrättslagen. Beroende på läroämne kan även andra öppna licenser användas, till exempel licenser för öppen källkod.
   1. Högskolorna tar fram anvisningar för handledare och upphovspersoner om hur man öppnar avhandlingar på ett ansvarsfullt sätt.
   2. Organisationerna tillhandahåller stöd för handledare och upphovspersoner gällande val av lämplig öppen licens. Tredje parts rättigheter måste beaktas vid licensiering
4. Metadata publiceras med en CC0-licens. Metadata för lärdomsprov, med undantag för sammanfattningar, publiceras öppet tillgängliga med en CC0-licens.
   1. Organisationerna tillhandahåller stöd och vägledning för generering av metadata.
5. Avtalsmall för lärdomsprov som genomförs i samarbete med företag och andra organisationer. Senast 2025 tillhandahåller högskolan en avtalsmall för lärdomsprov som genomförs i samarbete med företag och andra organisationer (t.ex. forskningsinstitut). Som en del av avtalsmallen fastställs villkor för öppenhet.
6. En avtalsmall för gemensamt upphovsmannaskap. Senast 2024 tillhandahåller högskolan en avtalsmall för gemensamt upphovsmannaskap i lärdomsprov. Med hjälp av avtalsmallen fastställs villkor för öppenhet.
7. Stöd och utbildning till handledare och upphovspersoner i hantering av forskningsmaterial. Från och med 2025 stödjer och utbildar högskolan handledare och upphovspersoner i hantering av forskningsmaterial. Upphovspersonen upprättar en datahanteringsplan i den omfattning som lärdomsprovets nivå kräver, om lärdomsprovet behandlar forskningsmaterial.
   1. Både handledaren och lärdomsprovets upphovsperson har kunskap om FAIR-principerna och kan tillämpa dem. Organisationen tillhandahåller stöd gällande principerna, till exempel i form av anvisningar. Om forskningsmaterial som ingår i lärdomsprovet öppnas, görs det i enlighet med Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.
8. Tillgänglighetskraven gäller alla lärdomsprov. Tillgänglighetskraven gäller alla lärdomsprov. Högskolorna tillhandahåller lärdomsprovets upphovsperson en tillgänglig mall för textmaterial samt anvisningar och stöd för dess användning. Stöd ges också för andra former av lärdomsprov, så att upphovspersonerna kan göra dem tillgängliga.
9. För artiklar tillämpas Delpolicyn för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar. För artiklar som ingår i lärdomsprov tillämpas Delpolicyn för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar.
   1. Högskolorna tillhandahåller stöd och mallar för att inhämta återpubliceringstillstånd för artiklar som ska ingå i ett lärdomsprov.
   2. Fördröjd publicering (embargo) bör undvikas i artikelbaserade lärdomsprov.
   3. Upphovspersonernas kännedom om rovförlag och deras verksamhetssätt ökas.
10. Rimliga kostnader för öppen publicering av lärdomsprov strävas efter att täckas. Högskolorna strävar efter att täcka rimliga kostnader för öppen publicering av lärdomsprov (t.ex. artikelavgifter, Teosto-avgifter).
    1. Lärdomsprovets upphovsperson informeras om öppna publiceringskanaler där artiklar kan publiceras utan artikelavgift.
11. Publikationsarkiv för öppen publicering av lärdomsprov. Högskolorna tillhandahåller ett publikationsarkiv för öppen publicering av lärdomsprov (t.ex. organisationens eget publikationsarkiv, Theseus).
12. Portfolior och lärdomsprov som innehåller tidigare lärresultat. För portfolior och lärdomsprov som innehåller tidigare lärresultat kan Policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser tillämpas. Tidigare kunnande eller lärdomsprov identifieras och erkänns vid behov.

Definitioner

Öppen utbildning: Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Öppna lärresurser: Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Öppna lärmetoder: Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole- och forskarsamfundet: Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

Lärande: en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder.

Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

I den tredje upplagan av ordlistan för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13) avser begreppet lärande ett bredare begrepp än det som definieras här. Läst den 15 december 2025.

Öppen licens: Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)

Tillgång: Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.

Öppen tillgång: Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Tillgänglighet: Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).

Creative Commons: ett internationellt öppet licenssystem genom vilket upphovsmannen till ett verk ger rätt att distribuera och vidareutnyttja verket i enlighet med de begränsningar som hen själv har valt

Creative Commons-licenser används i många länder som rekommenderade licenser för öppna resurser. Creative Commons-licenserna är utformade för att vara lätta att använda och förstå. Upphovsmannen till materialet väljer själv vilken licens som passar bäst utifrån sina egna mål.

Läs mer: Creative Commons

Kompetenskrav för öppen utbildning: nationell rekommendation om vilka kompetenser en expert med erfarenhet av öppen utbildning bör ha

Kompetenskrav för öppen utbildning utgör en kumulativ skala med tre nivåer. Där definieras en användare av öppna lärresurser, den som utarbetar öppna lärresurser och en påverkare inom öppen utbildning som experter med kunskap om öppen utbildning, samt de krav som ställs på varje expert.

Mer information: Kompetenskrav för öppen utbildning

Delning av kunskaper inom planering och organisering av undervisning: en undervisningsanordnares verksamhet där denne ställer sin kompetens inom planering och organisering av utbildning till andra utndervisningsanordnares förfogande

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Erkännande av kunnande: en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats

Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål.

Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

Jämför även med de begrepp som definieras ur ett bredare utbildningsperspektiv i den tredje upplagan av Terminologin för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13): erkännande av kunnande, identifiering av kunnande och tillgodoräknande av studieprestation. Läst 15.12.2025

Delaktiggörande i planering och genomförande av öppen utbildning: att involvera eleverna i planeringen och det praktiska genomförandet av metoder för öppen utbildning

De lärande kan tas med i planeringen och genomförandet av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sin egen öppna utbildning genom att skräddarsy en utbildning för sig själv från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller workshoppar. Även att utveckla studieavsnitt på basis av feedback från de lärande är att delaktiggöra dem i planeringen och genomförandet av öppen utbildning.

Alster (den lärandes): ett material som uppkommit som ett resultat av lärande

Alster kan till exempel vara ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Delning av material gällande undervisning och utvärdering: en undervisningsanordnares verksamhet där denne öppet delar med sig av sitt undervisnings- och utvärderingsmaterial till andra undervisningsanordnare och elever

Material som delas öppet kan till exempel vara läroplaner, utvärderingsmetoder samt anvisningar och erfarenheter gällande genomförande av undervisning och lärande.

MyData: Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

Undervisning som är öppen för alla: undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i

Beviljandet av studieprestationer från undervisning som är öppen för alla kan vara avgiftsbelagd.

Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Öppen kompetensmärk: kompetensmärket, som utfärdas för att intyga de kunskaper som förvärvats genom deltagande i öppen utbildning

Öppna kompetensmärken (Open Badge) används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering. Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadatan berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadatan följer Open Badge-standarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Mer information: Open Badge Factory

Lärandeanalys: insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer

Tekniska funktionaliteter son krävs för lärandeanalys är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår en studerande lämnar i olika system under studietiden.

Se mer: Lärandeanalys som stöd för ubiikt lärande (på finska)

Data gällande lärande och undervisning: data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser

Definitioner som särskilt gäller lärdomsprov

Datahanteringsplanen: Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Arkiverbarhet av lärdomsprovet: en egenskap hos lärdomsprovet eller en del av den som möjliggör digitalt långtidsbevarande av hela lärdomsprovet eller den delen

Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande. Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk

Öppnande av lärdomsprov: att göra den arkivebara delen av lärdomsprov tillgängligt på nätet utan kostnad

Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.

Se även: Arkiverbarhet av lärdomsprovet.

Embargo: Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.

FAIR-principerna: FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Publikationsarkiv: Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)

Offentligt lärdomsprov: en lärdomsprov vars metadata är offentligt tillgängliga och som är tillgänglig för alla, antingen direkt på internet eller på begäran

Se även: Öppnande av lärdomsprov.

Artikelavgift: En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)

Metadata: Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Rovpublikation: En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)

Företagssamarbete: samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag

Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.

Structured data

Type	DocumentType:
Name (fi)
Name (sv)
Name (en)
Description (fi)
Description (sv)
Description (en)
Field	Domain:
Validity start
Validity End
Tags
Has part	Avoimet oppimis- ja opetuskäytännöt/sv, Oppimateriaalien avoin saatavuus/sv, Opinnäytetöiden osalinjaus/sv
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).

Datalagret för forskningsinformation sammanställer och förmedlar information om forskning som görs i Finland, t.ex. publikationer, forskningsmaterial, forskningsinfrastrukturer, forskare och forskningsprojekt. CSC – Tieteen tietotekniikan keskus oy (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning) bygger det riksomfattande datalagret för forskningsinformation på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Se närmare: forskning.fi.

en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats

Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål.

Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

Jämför även med de begrepp som definieras ur ett bredare utbildningsperspektiv i den tredje upplagan av Terminologin för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13): erkännande av kunnande, identifiering av kunnande och tillgodoräknande av studieprestation. Läst 15.12.2025

Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

MyDatalla (omadatalla) tarkoitetaan ihmiskeskeistä lähestymistapaa henkilöön liittyvän tiedon hallintaan. MyDatalla tavoitellaan sitä, että henkilö itse voi jatkokäyttää ja hallinnoida omia henkilöä koskevien tietojensa (jatko)käyttöä yhteentoimivalla, koneluettavalla ja selkeällä tavalla. MyDatalla voidaan tarkoittaa myös henkilötietojen osajoukkoa, jossa edellä mainitut ominaisuudet toteutuvat. MyDatan periaatteet ovat ihmiskeskeinen henkilötiedon hallinta, yksilö ”integraatiopisteenä” – eli tiedonliikkumisen mahdollistajana – yksilön voimaannuttaminen, tiedon siirrettävyys, läpinäkyvyys ja vastuullisuus sekä yhteentoimivuus. Näiden MyData-julistuksessa aukikirjoitettujen periaatteiden avulla voidaan tarkastella MyDatan toteutumisastetta

MyData refers to a people-centred approach to managing person-related information. MyData aims to enable individuals to continue to use and manage the (continued) use of their personal data in an interoperable, machine-readable and clear manner. MyData can also refer to a subset of personal data in which the above features are realised. MyData’s principles involve peoplecentred management of personal data, the individual as the “integration point” – that is, the enabler of the information flow, the individual’s empowerment, transferability of data, transparency and responsibility, and interoperability. These principles, written out in the MyData declaration can be used to examine the degree of implementation of MyData.

undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i

Beviljandet av studieprestationer från undervisning som är öppen för alla kan vara avgiftsbelagd.

Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser

Med incitament avses direkt motivation genom uppskattning, till exempel bedömningskriterier, utmärkelser eller belöningar.

kansainvälinen avoin lisenssijärjestelmä, jonka avulla aineiston tekijä antaa valitsemiensa rajoitusten mukaisen oikeuden levittää ja jatkohyödyntää aineistoaan

Creative Commons -lisenssejä käytetään useissa maissa suosituslisensseinä avoimille aineistoille. Creative Commons -lisenssit on suunniteltu helppokäyttöisiksi ja helposti ymmärrettäviksi. Aineiston tekijä päättää itse lisenssistä omien tavoitteidensa mukaisesti.

Lisätietoja: Creative Commons

an international open license system that allows the author of the material to grant the right to distribute and reuse their material in accordance with the restrictions they have chosen

Creative Commons is the preferred licence for open source material in many countries. Creative Commons licences are designed to be easy to use and understand. It is up to the author to decide on the licence according to their own objectives.

More information: Creative Commons

ett internationellt öppet licenssystem genom vilket upphovsmannen till ett verk ger rätt att distribuera och vidareutnyttja verket i enlighet med de begränsningar som hen själv har valt

Creative Commons-licenser används i många länder som rekommenderade licenser för öppna resurser. Creative Commons-licenserna är utformade för att vara lätta att använda och förstå. Upphovsmannen till materialet väljer själv vilken licens som passar bäst utifrån sina egna mål.

Läs mer: Creative Commons

Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Metadata or descriptive information refers to the context, content and structure, management and/or processing of research data and information describing and summarising its compilation.

Metadatalla, metatiedolla tai kuvailutiedolla tarkoitetaan tutkimusaineiston kontekstia, sisältöä ja rakennetta, hallintaa ja/tai käsittelyä sekä sen kokoamista kuvaavaa ja tiivistettyä tietoa.

FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)

Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder.

Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

I den tredje upplagan av ordlistan för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13) avser begreppet lärande ett bredare begrepp än det som definieras här. Läst den 15 december 2025.

Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)

Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.

nationell rekommendation om vilka kompetenser en expert med erfarenhet av öppen utbildning bör ha

Kompetenskrav för öppen utbildning utgör en kumulativ skala med tre nivåer. Där definieras en användare av öppna lärresurser, den som utarbetar öppna lärresurser och en påverkare inom öppen utbildning som experter med kunskap om öppen utbildning, samt de krav som ställs på varje expert.

Mer information: Kompetenskrav för öppen utbildning

en undervisningsanordnares verksamhet där denne ställer sin kompetens inom planering och organisering av utbildning till andra utndervisningsanordnares förfogande

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

att involvera eleverna i planeringen och det praktiska genomförandet av metoder för öppen utbildning

De lärande kan tas med i planeringen och genomförandet av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sin egen öppna utbildning genom att skräddarsy en utbildning för sig själv från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller workshoppar. Även att utveckla studieavsnitt på basis av feedback från de lärande är att delaktiggöra dem i planeringen och genomförandet av öppen utbildning.

ett material som uppkommit som ett resultat av lärande

Alster kan till exempel vara ett blogginlägg, en video eller en rapport.

en undervisningsanordnares verksamhet där denne öppet delar med sig av sitt undervisnings- och utvärderingsmaterial till andra undervisningsanordnare och elever

Material som delas öppet kan till exempel vara läroplaner, utvärderingsmetoder samt anvisningar och erfarenheter gällande genomförande av undervisning och lärande.

kompetensmärket, som utfärdas för att intyga de kunskaper som förvärvats genom deltagande i öppen utbildning

Öppna kompetensmärken (Open Badge) används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering. Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadatan berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadatan följer Open Badge-standarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Mer information: Open Badge Factory

insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer

Tekniska funktionaliteter son krävs för lärandeanalys är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår en studerande lämnar i olika system under studietiden.

Se mer: Lärandeanalys som stöd för ubiikt lärande (på finska)

Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Data Management Plan (DMP) is a formal and dynamic document that specifies how resources are managed across the life cycle of a thesis, covering, for instance, research data, analysis steps (e.g. protocols, algorithms, procedures), devices and tools (e.g. information on lab equipment and manufacturers, reagents, infrastructure, software), other relevant documentation, versioning, preservation, services, terms and conditions, and open development and sharing of research data, methods and infrastructures. (Open Science and Research Coordination in Finland, Federation of Finnish Learned Societies 2023, 34)

en egenskap hos lärdomsprovet eller en del av den som möjliggör digitalt långtidsbevarande av hela lärdomsprovet eller den delen

Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande. Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk

att göra den arkivebara delen av lärdomsprov tillgängligt på nätet utan kostnad

Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.

Se även: Arkiverbarhet av lärdomsprovet.

Rajoitus, jonka mukaan aineiston vapaa käyttö alkaa vasta säädetyn odotusajan jälkeen esimerkiksi julkaisun ilmestyttyä.

Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.

A restriction under which material can be freely used only after a set waiting period, for example once a publication has been released.

en lärdomsprov vars metadata är offentligt tillgängliga och som är tillgänglig för alla, antingen direkt på internet eller på begäran

Se även: Öppnande av lärdomsprov.

En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)

En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)

samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag

Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.