Oppiminen/sv

Öppen utbildning och öppna lärresurser

Målsättning

Utarbetande, användning och gemensamt skapande av öppna lärresurser och övriga öppna lärmetoder är en del av högskoleutbildningens vardag och möjliggör kontinuerligt lärande

Inledning

Denna policy gäller öppen utbildning, öppen tillgång till lärresurser samt öppna lärmetoder.

Forskning, undervisning och utbildning har alltid varit tätt sammanlänkade. Forskningen tar fram ny information som förmedlas till människor genom undervisning och blir en del av individens egna färdigheter genom lärande. Därför hör öppenhet i vetenskap och forskning på ett naturligt sätt ihop med öppenhet i utbildning.

För att en bred allmänhet ska ha en genuin möjlighet att ta del av forskningsresultat som gjorts tillgängliga måste resultaten oftast omvandlas till ett format som gör det lättare att ta del av, sprida samt lära sig av dem. Öppen tillgång till material som utvecklats för utbildning, dvs. lärresurser, främjer därmed förmedlandet av forskningsresultat.

Öppna lärresurser och till exempel de nya former av öppnare lärmetoder som digitaliseringen medför minskar behovet av att knyta utbildning och undervisning till en bestämd tid och plats. Öppen utbildning är således en naturlig del av en ny typ av flexibelt lärande där alla, oavsett livssituation och vistelseort, har fler möjligheter att lära sig nya saker.

Denna policy är resultatet av samarbete inom det finländska högskole­- och forskarsamfundet och en gemensam syn på öppenhet inom utbildning och lärresurser.

Lärarens och forskarens frihet

Målet med denna policy är att förverkliga öppenhet på ett sätt som stöttar och ökar friheten och möjligheterna för lärare och forskare på högskolenivå att förmedla forskningsbaserad kunskap i sin undervisning och i sina lärresurser. Syftet med undervisning och lärresurser är att sprida forskningsbaserad kunskap i hela samhället. Lärare och forskare bör ha möjlighet att i sin undervisning och sina lärresurser välja de bästa metoderna för ändamålet. Högskole­- och forskarsamfundet ska garantera incitament och strukturer för öppenhet inom utbildning och lärresurser på ett sätt som jämlikt respekterar det arbete som lärare och forskare gjort för att utveckla undervisning och lärresurser.

Internationell och nationell referensram

I arbetet med denna policy har man använt det inhemska och internationella arbete som gjorts för att främja öppenhet inom utbildning och lärresurser. Viktiga internationella källor för utformandet av policyn har varit Europeiska kommissionens publikation Practical Guidelines on Open Education for Academics: modernising higher education via open educational practices (2019) och UNESCO:s Rekommendation för öppna lärresurser (2019). Viktiga nationella insatser är det nationella Biblioteket för öppna lärresurser1 som utvecklats av undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen och samordnas av CSC samt ARENE:s och UNIFI:s gemensamma vision för digitaliseringen av högskolorna2.

Risker och hot

Även om öppna lärresurser och övrig öppet tillgänglig utbild­ning är kostnadsfria för användarna kräver utarbetandet och utvecklingen av dem många olika typer av resurser. Risken är att kostnader och arbetsmängd anhopas hos de individer och organisationer som särskilt aktivt öppnar utbildning och lärresurser.

Högskole-­ och forskarsamfundet bör därför tänka igenom fördelningen av de kostnader och den arbetsmängd som öppnande medför samt säkerställa nödvändiga resurser för öppnande av utbildning och lärresurser. Det finns också en risk för att utbildning och lärresurser görs öppet tillgängliga under tvång. För att förebygga detta har en nationell rekommendation som lyfter fram upphovsmannens beslutanderätt gjorts upp. Att kräva att all undervisning och alla lärresurser öppnas är inte motiverat, eftersom en del av utbildningen och lärresurserna inte nödvändigtvis fungerar särskilt väl utanför specifika undervisningssituationer. Öppnande av utbildning görs bäst genom uppmuntran snarare än tvång, exempelvis genom erkänsla av och meriter för öppnande av utbildning och lärresurser.

Ett annat slags hot utgörs av uppfattningen att enbart öppna lärresurser och annan öppet tillgänglig undervisning skulle kunna utgöra grunden för utbildning och undervisning och ersätta interaktiv närundervisning. Närundervisningen får inte glömmas bort när man främjar öppen utbildning, och undervisningens övergripande kvalitet bör följas upp regelbundet. Dessutom finns det skäl att utnyttja de möjligheter att förbättra kvaliteten på utbildning och undervisning som öppen utbildning och öppna lärresurser medför.

Vetenskapliga sällskap som ger ut fackböcker samt övriga inhemska utgivare av forskning är bekymrade över att öppen tillgång till lärresurser påverkar de ekonomiska förutsättningarna för deras verksamhet negativt. Välskrivna och välredigerade fackböcker inom specialområden har ändå sin plats jämte öppna lärresurser. Öppna lärresurser kan även ge upphov till marknader för olika tjänster som producerar mervärde.

Verksamhetens ekonomiska förutsättningar är ett orosmoment också för högskolor som erbjuder kommersiella utbildningar och utbildningsexport. Eftersom denna policy inte förutsätter att all undervisning öppnas har högskolor möjlighet att kommersiali­sera undervisning. Dessutom erbjuder öppna lärresurser och övrig öppen undervisning möjligheter inom marknadsföring. En väl producerad öppen lärresurs eller webbkurs kan vara ett tecken på en kvalitativ aktör inom utbildningssektorn och därigenom locka studenter att även nyttja kommersiella produkter och tjänster.

Bakgrund och struktur

Denna policy har utformats av det finländska högskole­- och forskarsamfundet. Ansvaret för arbetet har legat hos en arbetsgrupp som sammankallats av Expertgruppen för öppen utbildning inom Samordningen av öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundens delegation (TSV). Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Denna policy stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–20253.

Denna policy består av gemensamma principer samt delriktlinjer för (a) öppen tillgång till lärresurser och b) öppna lärmetoder där mål och åtgärder fastställs.

I principerna fastställs de allmänna villkoren för hur öppenhet ska främjas inom utbildning och lärresurser. De formulerar för högskole­- och forskarsamfundet viktig information som bör beaktas i arbetet med öppenhet. Målen som anges i delpolicyerna är snarare tidsbundna målsättningar, och de åtföljs av konkreta åtgärder. Den föränderliga internationella miljön påverkar målen och deras åtgärder snabbare än den påverkar principerna.

Verkställande och uppföljning

Denna policy tillämpas inom högskoleutbildning samt olika former av livslångt lärande, där organisationer inom högskole- och forskarsamfundet deltar exempelvis som organisatörer eller samarbetspartners. Policyn kan vid behov även användas vid pla­nering av metoder för öppen utbildning och öppna lärresurser inom andra organisationer inom utbildningssektorn.Policyn träder i kraft stegvis från och med den 1 januari 2021. Detaljerna i den specificeras genom rekommendationer, varav senast den 31.5.2022 publicerat:

• Rekommendation gällande upphovsrättsliga frågor som bör beaktas vid öppen publicering av lärresurser•Kvalitetskriterier för öppen utbildning. Del 1. Kvalitetskriterier för öppna lärresurser
• Handbok i öppen tillgång till lärresurser
• Rekommendation om meritering baserad på öppen utbild­ning och öppna lärresurser
• Kompetenskrav för öppen utbildning.Samordningen av öppen vetenskap ansvarar för att följa upp policyn efter att den tagits i bruk och fastställer varje år lämpliga målnivåer för uppföljningen med hjälp av expertisen i Expert­gruppen för öppen utbildning. Policyn uppdateras 2024.

Definitioner

Öppen utbildning: Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Öppna lärresurser: Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Öppna lärmetoder: Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole- och forskarsamfundet: Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

Lärande: I policyerna för öppen vetenskap och forskning avser lärande (se också inlärare) en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt Inlärare utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder. Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

Kompetenskrav för öppet lärande: I de nationella rekommendationerna för öppen utbildning fastställs vilka kunskaper och färdigheter som krävs för kompetens inom öppet lärande. Kompetenskriterierna utgör en kumulativ skala med tre nivåer:

• En användare av öppna lärresurser förstår grundbegrepp inom öppen utbildning och kan placera dem i fältet öppen vetenskap och forskning. Hen vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som använder öppna lärresurser, hen kan hitta och använda öppna lärresurser och övrigt material i sin egen undervisning enligt upphovsrätt och licensvillkor, samt utvärdera kvaliteten på öppna lärresurser.
• Den som utarbetar öppna lärresurser vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som utarbetar lärresurser. Hen kan skapa, publicera och beskriva öppna lärresurser, har kunskap dataskydds och datasäkerhetsfrågor gällande öppna lärresurser samt kan redovisa sina meriter inom skapande av öppna lärresurser,
• En påverkare inom öppen utbildning känner till öppna lärmetoder, vet hur öppna lärresurser och öppna webbkurser samskapas samt identifierar förfaranden för nätverkande och meritering inom öppen utbildning.

Delning av kunskaper inom planering och organisering av undervisning: De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Erkännande av kunnande: Erkännande av kunnande avser en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats. Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål. Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

Delaktiggörande i planering och genomförande av öppen utbildning: De lärande kan tas med i planering och genomförande av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sitt eget öppna lärande genom att skräddarsy en utbildning utgående från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller verkstäder. Också utveckling av studieavsnitt på basis av återkoppling från de lärande är att delaktiggöra dem i planering och genomförande av öppen utbildning

Alster (den lärandes): Den lärandes alster är ett material som uppkommit som ett resultat av lärande, till exempel ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Delning av material gällande undervisning och utvärdering: Med delning av material gällande undervisning och utvärdering avses till exempel öppen delning av anvisningar om och erfarenheter av läroplaner, utvärderingsmetoder samt genomförande av undervisning och lärande.

MyData: Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

Undervisning som är öppen för alla: Ur öppenhetssynvinkel utgör undervisning ett kontinuum där denena ytterligheten består av avgiftsfri, öppen och för alla tillgänglig undervisning och den anda av undervisning som endast är avsedd för en begränsad grupp (t.ex. examensstuderande). I praktiken är det svårt att placera olika undervisningssituationer i någondera kategorin eller mellan dem: i undervisning som annars är öppen kan det av resursskäl vara nödvändigt att till exempel begränsa beviljandet av studieprestationer, och ibland kan också andra delta i undervisning som primärt är avsedd för examensstuderande.

I denna policy definieras för alla öppen undervisning som undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i. Beviljande av studieprestationer för öppen undervisning till alla kan vara avgiftsbelagd. Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Öppna kompetensmärken: Öppna kompetensmärken (Open Badge; länk på engelska) skapas och beviljas för att identifiera och erkänna kunnande, färdigheter och prestationer. Öppna kompetensmärken används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering.

Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadata berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadata följer Open Badgestandarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Lärandeanalys: Lärandeanalys avser insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer. Lärandeanalys samlar, mäter, analyserar och rapporterar data som samlas under studierna, tekniska funktionaliteter är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår (länk på finska) en studerande som lämnar i olika system under studietiden.

Data gällande lärande och undervisning: Data gällande lärande och undervisning avser data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser.

Strategiska principer och ansvarsfördelning

Princip 1: Kvalitet

Vid utvärdering av utbildning och öppna lärresurser som utvecklas i samband med den beaktas utöver öppenhet också innehållets tillförlitlighet och andra till kvaliteten bidragande faktorer.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer universiteten och yrkeshögskolorna i sina egna kvalitetssystem att satsningar på att ta fram och utnyttja öppna lärresurser och annan öppet tillgänglig undervisning höjer den övergripande kvaliteten på undervisningen. Högskolorna säkerställer att undervisning av hög kvalitet på plats ordnas även om lärresurser och undervisning i stor utsträckning finns tillgängliga öppet.

Princip 2: Upphovsrätt

Upphovsrätt, dataskydd och etisk praxis respekteras när öppen utbildning och öppna lärresurser utvecklas och används.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer högskolorna interna processer som tryggar att upphovsrätt, dataskydd och etisk praxis respekteras vid utveckling och användning av öppen utbildning och öppna lärresurser.

Princip 3: De lärandes diversitet

Vid utveckling av öppen utbildning och öppna lärresurser beaktas tillgänglighet samt lämplighet för många slags inlärare.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning: Utöver den nationella uppföljningen säkerställer högskolorna interna processer för att trygga tillgängligheten till öppen utbildning och öppna lärresurser.

Princip 4: Meritering

Arbete med utveckling av öppen utbildning och öppna lärresurser beaktas i meriteringskriterier och planering av arbetsuppgifter.

Säkerställande och uppföljning av att principen genomförs:

• Säkerställande och uppföljning: Kartläggning av utgångsläget: År 2021 identifierar Samordningen av öppen vetenskap god praxis, hur utveckling av öppenhet inom utbildning och lärresurser beaktas i arbetsuppgifter samt hur det meriteras. Dessutom planerar Samordningen av öppen vetenskap mätredskap och faktaunderlag för utvärdering av meriter tillsammans med CSC, högskolor och övriga organisationer som utveck-lar öppen utbildning.

Delpolicy 1: Öppen tillgång till lärresurser

Mål 1: Användning och utarbetande av öppet lärresurer

Öppna lärresurser används och utarbetas i stor utsträckning vid högskolorna.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Utbildning. Utbildning om öppna lärresurser erbjuds.

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationer en öppen nätkurs, vars genomförande ger de färdigheter som behövs för att ta fram och utnyttja öppna lärresurser samt för annan öppen utbildning.

   * Organisationerna inkluderar kursen i introduktionsmaterialet för sin undervisnings- och forskningspersonal och rekommenderar att hela personalen genomför den.

   * Organisationerna erbjuder utbildning om öppna lärresurser som en del av personalutbildningen och säkerställer att det är möjligt att använda arbetstid för att genomföra utbildningen.

2. Stödtjänster. Stöd erbjuds för framtagning och utnyttjande av öppna lärresurser.

   * Organisationerna delar och utvecklar gemensamt verktyg och metoder som säkerställer att öppna lärresurser är sökbara, interoperabla, återanvändbara och möjliga att vidareutveckla.

   * Organisationerna säkerställer resursfördelningen för stödtjänster för öppna lärresurser.

   * Organisationerna vägleder och uppmuntrar studerande och lärare att utnyttja öppna lärresurser i lärande, undervisning samt vid framtagning av nya lärresurser.

   * Organisationerna utarbetar och uppdaterar sina riktlinjer för öppna lärresurser , vilka åtminstone ger vägledning a) om avtal och licenser i enlighet med den nationella rekommendationen, b) om att hitta och utnyttja öppna lärresurser , c) om verktyg och plattformar för att öppna upp lärresurser och d) om användning av artificiell intelligens vid utnyttjande och framtagning av öppna lärresurser.

3. Sökbarhet och tillgänglighet. Sökbarhet och tillgänglighet för öppna lärresurser säkerställs.

   * De som skapar öppna lärresurser rekommenderas att beskriva sina öppna lärresurser i Biblioteket för öppna lärresurser. Vid beskrivningen kan de nationella rekommendationerna för kvalitet och tillgänglighet för öppna läromedel användas som stöd.

   * Organisationerna skapar gränssnitt med det nationella Biblioteket för öppna lärresurser, genom vilka metadata om öppna lärresursersom lagras i andra resurser också registreras i det nationella Biblioteket för öppna lärresurser.

   * Organisationerna säkerställer att skapare av öppna lärresurserhar tillgång till anvisningar, verktyg och plattformar som möjliggör att lärresurser kan göras sökbara och tillgängliga.

Mål 2: Kvantiteten och kvaliteten på öppna lärresurser

Inom högre utbildning finns ett tillräckligt utbud av öppna lärresurser av hög kvalitet från olika områden som stöder lärande.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Kvalitet. Kvaliteten på öppna lärresurser utvecklas.

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna praxis för kollegial granskning av öppna lärresurser med hjälp av nationella kvalitetskriterier. Tillsammans med det nationella Biblioteket för öppna lärresurser utvecklas tekniska lösningar för att möjliggöra kollegial granskning.

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna en anvisning om hur livscykeln för öppna lärresurser ska beaktas.

   * Det rekommenderas att öppna lärresurser förses med permanenta identifierare för både lärresurser och dess skapare.

   * Organisationerna för en dialog med personalen och studerande om kvaliteten på öppna lärresurser.

   * Inom samordningen för öppen vetenskap och forskning verkar ett nätverk där god praxis för att producera högkvalitativa öppna lärresurser delas och deras synlighet främjas.

2. Meritering. Möjligheterna att meritera sig genom öppna lärresurser utvecklas.

   * Det utvecklas en möjlighet att införa uppgifter om öppna lärresurser och relaterade aktiviteter, såsom kollegial granskning av öppna lärresurser, i forskarnas profiler i den nationella forskningsdatabasen.

   * Organisationerna beaktar utveckling av öppna lärresurser vid rekrytering, karriärutveckling, lönesättning och planering av arbetstid.

3. Incitament. Framtagning av öppna lärresurser uppmuntras genom finansiering och erkännanden.

   * Forskningsfinansiärer beaktar öppna lärresurser som utarbetas utifrån forskningsresultat positivt i finansieringsbeslut som en del av samhällelig genomslagskraft.

   * Inom organisationernas egna projekt samt i projekt som genomförs tillsammans med andra organisationer utvecklas högkvalitativa öppna lärresurser.

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning fortsätter att dela ut priser för öppen utbildning samt sprider kännedom om priserna, och organisationerna beaktar främjandet av öppen utbildning.

Mål 3: Erkännande

Finland är känt som en föregångare och initiativtagare inom öppna lärresurser på högskolenivå.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Internationellitet. Användningen och uppskattningen av öppna lärresurser främjas internationellt.

   * Finländska experter på öppen utbildning, organisationer samt samordningen för öppen vetenskap och forskning deltar i internationella nätverk och samarbetsprojekt som syftar till att främja utveckling och utnyttjande av öppna lärresurser.

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning utarbetar i samarbete med organisationerna anvisningar för publicering av öppna lärresurser som tagits fram inom internationella samarbetsprojekt.

   * Det nationella Biblioteket för öppna lärresurser utvecklar gränssnitt till internationella lärresursersportaler.

2. Kommunikation. Det kommuniceras om öppna lärresurser samt om relaterade tjänster och projekt.

   * Organisationerna och samordningen för öppen vetenskap och forskning anordnar nationella evenemang för öppen utbildning och internationella konferenser om öppen utbildning.

   * Finländska experter på öppen utbildning författar artiklar och andra publikationer om öppna lärresurser .

3. Forskning. Forskning om öppna lärresurser främjas.

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning skapar tillsammans med organisationerna ett nätverk för forskare inom öppet lärande.

   * I Finland inrättas en professur i öppen utbildning, eller så inkluderas öppen utbildning som forskningsämne inom ett befintligt finländskt professorsområde för öppen vetenskap.

   * Finländska forskare inom öppen utbildning utvecklar forskningsmetoder med vilka a) användningen och uppskattningen av öppna lärresurser som publicerats i olika länder och på olika språk kan bedömas jämlikt, b) man kan följa hur öppnandet av lärresurser påverkar kostnaderna för högskolestudier och c) man kan utvärdera sambandet mellan öppnandet av lärresurser och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling (SDG).

   * Samordningen för öppen vetenskap och forskning utarbetar tillsammans med organisationerna anvisningar för hur forskningsprojektens resultat kan utnyttjas som öppna lärresurser.

Delpolicy 2: Öppna lärmetoder

Mål 1: Stöd från högskolor

Högskolorna använder öppna lärmetoder samt stödjer samarbete, gemenskap och delning inom undervisning och lärande.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Ledarskap, kvalitetsarbete och incitamentssystem. Högskolorna har policyer för öppen utbildning som styr ledarskap, kvalitetsarbete samt meriteringsoch incitamentssystem för personalen i syfte att stödja öppna lärmetoder.
2. Öppenhet i tjänster. Högskolorna främjar öppenhet i tjänster som stöder undervisning, till exempel användning av använda öppna data, plattformar för öppen utbildning och samarbete samt transparens vid anskaffning av tjänster.

   * Högskolornas nätverk för undervisning, informationsförvaltning och bibliotek samarbetar för att främja kompatibilitet hos plattformar och programvara för öppet lärande och samarbete samt tjänster inom öppen utbildning.

3. Kompetens inom öppna lärmetoder. Högskole- och forskningssamfundet utvecklar kompetens inom öppna lärmetoder.

   * Samordningen av öppen vetenskap och forskning i samarbete med organisationer skapar ett kompetensnätverk för öppna lärmetoder.

   * Högskole- och forskningssamfundet etablerar kompetenskrav för öppen utbildning i lärarutbildningarna.

   * Högskolorna möjliggör att personalen kan utveckla sin kompetens inom öppna lärmetoder.

4. Delning av kunskaper. Högskolorna uppmuntrar sina anställda till delning av kunskaper inom planering och ordnande av undervisning.

Mål 2: Stöd för lärande

De lärande erbjuds möjligheter till och stöd för öppen utbildning.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Erkännande av kunnande. Högskolorna godkänner ett brett spektrum av kunskaper som förvärvats genom öppen utbildning.
2. Tillgänglighet. Högskolorna erbjuder metoder och stöd för att förbättra tillgången till och öppen utbildning samt dess tillgänglighet.
3. Delaktiggörande av lärande. Högskolorna delaktiggör de lärande i planering och genomförande av öppen utbildning.
4. Kunskaper inom öppen vetenskap och utbildning. Högskolorna stödjer de lärandes kunskaper inom öppen vetenskap och utbildning, såsom licenspraxis och upphovsrätt.
5. Öppen delning av alster. Högskolorna uppmuntrar de lärande att öppet dela sina alster samt använda andra lärandes öppna material och tillämpa kvalitetskriterierna för öppen utbildning.

   * Högskolorna erbjuder studerande stöd, handledning och anvisningar för delning av alster.

   * Högskolorna ökar tillsammans med samordningen av öppen vetenskap och forskning lärarnas insikter i upphovsrättsliga villkor för öppen delning av material som de lärande producerar.

6. Material gällande undervisning och utvärdering. Högskolorna uppmuntrar lärarna att öppet dela material gällande undervisning och utvärdering med de lärande.
7. MyData. Högskolorna planerar i projektet Digivisio 2030 hur de lärande kan få tillgång till data gällande det egna lärandet enligt MyData-principerna.

Mål 3: Samhällelig växelverkan

Öppet lärande utgör en betydande del av högskole- och forskningssamfundets samhälleliga växelverkan.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Undervisning som är öppen för alla. Högskolorna ökar mängden undervisning som är öppen för alla.

   * Högskolorna tydliggör och informerar offentligt om hur man kan delta i för alla öppen undervisning, inklusive närundervisning.

   * Högskolorna utvecklar plattformar och tjänster som gör det möjligt att öppna undervisning digitalt.

   * Högskolorna samarbetar nationellt och internationellt för att utveckla och förverkliga undervisning som är öppen för alla.

2. Öppen kompetensmärken. Högskolorna utfärdar kompetensmärken eller prestationsanteckningar för prestationer inom öppet lärande i enlighet med sektorns standarder.
3. Vetenskapskommunikation och vetenskapsfostran. Högskolorna och övriga organisationer som främjar öppen utbildning samarbetar kring vetenskapskommunikation och vetenskapsfostran enligt rekommendationer från Delegationen för informationsspridning och Vetenskapliga samfundens delegation.
4. Data gällande lärande och undervisning. Högskolorna planerar öppen delning av data gällande lärande och undervisning enligt praxis för ansvarsfull materialhantering.

   * Högskolorna avtalar i projektet Digivisio 2030 om god praxis för öppnande av data gällande lärande och undervisning.

   * Högskolorna planerar i projektet Digivisio 2030 tjänster som möjliggör öppnande av data gällande lärande och undervisning.

5. Samarbete och forskning. Högskolorna och övriga organisationer som främjar öppet lärande samarbetar nationellt och internationellt för att utveckla och undersöka öppen utbildning.

Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov

Strategiska principer

Denna delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov följer, där det är relevant, de strategiska principer som fastställts dels i den nationella policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer och dels i den nationella policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser.

Inledning

I Deklarationen för öppen vetenskap och forskning konstateras att "[a]nsvarsfull öppenhet är en del av forskningssamfundets vardag genom hela forskningsprocessen. Forskningsorganisationerna har utvärderingspraxis, incitament och tjänster som stöder öppen vetenskap och forskning." 4 Detta gäller också lärdomsprovsprocessen, och denna delpolicy omfattar alla lärdomsprov som genomförs vid högskolor (kandidatavhandlingar som leder till examen, avhandlingar pro gradu, lärdomsprov för fördjupade studier i medicin, odontologi och veterinärmedicin, examensarbeten för yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen, licentiatavhandlingar samt doktorsavhandlingar).Forskningens öppenhet möjliggör bredare användning av forskningsresultat i forskningssamfundet och samhället, vilket ökar den forskningsbaserade kunskapens genomslag, bildning och innovation.

Forskningsprocessens öppenhet och transparens främjer också forskningens kvalitet. Sett ur yrkeshögskolesynvinkel kräver och demonstrerar ett lärdomsprov sakkunskap, och det beaktar också olika aspekter på arbetslivets utmaningar. Därmed kan öppenhet ses som särskilt värdefullt ur ett yrkesperspektiv. Delpolicyn för öppen tillgång till lärdomsprov är utformad för att tillgodose dessa grundläggande mål ur lärdomsprovens perspektiv.Utgångspunkten är att ett lärdomsprov som görs vid en offentlig läroanstalt är en offentlig handling 5 Att ett lärdomsprov är offentligt innebär att dess metadata är tillgängliga och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Enligt ett beslut i Norra Finlands förvaltningsdomstol 2019 begränsar upphovsrätten inte rätten att lämna ut information om en offentlig handling, och upphovsmannens tillstånd krävs inte för att göra detta 6 lärdomsprov är offentliga, men förutom offentlighet behövs åtgärder och kompetens inom såväl både publiceringsom utbildning för att främja öppenhet. Öppenhet är en grundläggande värdering inom vetenskap och forskning och också en del av ansvarsfull forskning och undervisning. Syftet med omedelbar öppen tillgång är att höja den vetenskapliga nivån och öka vetenskapens och forskningens samhälleliga genomslag 7 Enligt undervisnings och kulturministeriets anvisningar 8 ska universitet och yrkeshögskolor se till att lärdomsprov inte innehåller sekretessbelagt material och att lärdomsprov är offentliga direkt efter att de godkänts. Om ett lärdomsprovs forskningsmaterial innehåller konfidentiellt material ska det placeras i en separat bilaga och inte i det offentliga lärdomsprovet. Offentlighetslagen definierar vilken information som ska hållas hemlig 9 Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan kan vid behov avvika från offentlighetskravet för lärdomsprov med hänvisning till sekretess.Att ett lärdomsprov är öppet tillgängligt innebär att det finns på nätet utan kostnad. I vissa discipliner kan lärdomsprov innehålla delar som inte kan göras öppet tillgängliga, till exempel evenemang eller konstnärliga verk. I praktiken är det främst den arkiverbara delen av lärdomsprovet som kan öppnas.Öppen tillgång och graden av öppenhet är upp till upphovspersonen, men organisationen och handledaren bör säkerställa att alla upphovspersoner har möjlighet att öppna sina lärdomsprov och att avgöra graden av öppenhet, bland annat genom att tillhandahålla infrastruktur och vägledning som möjliggör detta.Lärdomsprov är i princip inte publikationer, men doktorsavhandlingar är också forskningspublikationer. På samma sätt är artiklar som ingår i lärdomsprov publikationer, och då tillämpas Policyn för öppen tillgång till forskningspublikationer. Lärdomsprov görs vanligen öppet tillgängliga i ett publikationsarkiv (t.ex. Theseus, organisationens publikationsarkiv).

Anvarsfullt öppnäde av lärdomsprov

Till högskolornas uppgifter hör att ge handledare och upphovspersoner stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. En viktig del av detta är anvisningar om vilka lagar (bland annat dataskyddsförordningen, upphovsrättslagen) och principer för god vetenskaplig praxis som bör följas vid när lärdomsprov publiceras och eventuellt görs öppet tillgängligt. Anvisningarna bör informera bland annat om att man vid publicering och öppnande av lärdomsprov bör respektera eventuella tredje parters upphovsrättigheter, till exempel vad gäller bilder, och om att man bör respektera forskningspersonernas integritet.Högskolorna bör säkerställa att handledare och upphovspersoner får tillräckligt med stöd och vägledning för att uppfylla de som gäller för alla lärdomsprov. Minimikraven för digital tillgänglighet anges i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, och dessutom är tillgänglighet ett krav enligt den tredje principen i den nationella policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser. Stödet inkluderar till exempel mallar för tillgängliga lärdomsprov.Högskolorna bör också ge stöd och vägledning vid val av lämplig licens om upphovspersonen beslutar att göra sitt lärdomsprov öppet tillgängligt. När ett lärdomsprov öppnas bör man i huvudsak använda Creative Commonslicenser (CClicenser, se ordlistan), eftersom de används i stor utsträckning och ger läsaren tydlig information om hur hen får använda lärdomsprovets. För att göra ett lärdomsprovs metadata öppet tillgängliga är det i allmänhet bäst att använda en CC0licens, som möjliggör enkel distribuering av metadata från ett system till ett annat.Det är handledarens ansvar att med hjälp av universitetets anvisningar och stöd vägleda upphovspersonen i frågor som rör ansvarsfull öppen tillgång. I sista hand är det upphovspersonens ansvar att följa de givna instruktionerna.

Meriter och andra fördelar med att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt

Ett öppet tillgängligt lärdomsprov når en bredare publik, och öppenheten ökar verkets genomslagskraft, eftersom andra studenter och forskare kan dra nytta av det arbete som redan gjorts. Förtjänster inom öppen vetenskap, till exempel att göra forskningsmaterial, metoder och publikationer öppet tillgängliga, bör beaktas i större utsträckning vid utvärdering, och nationella och internationella rekommendationer syftar till att minska vikten av citeringar i olika utvärderingar. 10 Ett öppet tillgängligt lärdomsprov hittar läsare också utanför forskningssamfundet och kan användas som ett visitkort och en demonstration av färdigheter i början av karriären. Både företag och sakkunnigorganisationer kan använda resultaten för praktiska lösningar och utvecklingsarbete. Eftersom samhälleligt genomslag är en viktig del av det akademiska meriteringssystemet, kommer användning av lärdomsprovet utanför forskningsvärlden att gynna också författaren. Ur högskolornas perspektiv är öppet tillgängliga lärdomsprov en återspegling av den kunskap som produceras inom utbildningarna samt av effektiviteten och kvaliteten på högskolornas verksamhet 11 Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt samt graden av öppenhet är alltid upp till upphovspersonen, som då bör beakta potentiella samarbetspartners samt lagstiftning. Därmed är öppen tillgång inte direkt meriterande för lärdomsprovets handledare.

Mål och åtgärder

Mål 1: Lärdomsprov är öppet tillgängliga.

Alla lärdomsprov som godkänns från och med 2025 är öppet tillgängliga.

Åtgärder som krävs för att uppnå målet:

1. Likvärdig möjlighet att publicera sitt lärdomsprov öppet tillgängligt. Alla har likvärdig möjlighet att göra sitt lärdomsprov öppet tillgängligt, oavsett till exempel betyg, forskningsområde, finansiering eller karriärskede.
2. Stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. Senast 2025 ger högskolorna handledare och upphovspersoner stöd och vägledning i att göra lärdomsprov öppet tillgängliga på ett ansvarsfullt sätt. Handledare och upphovspersoner har de färdigheter som krävs för att öppna lärdomsprov på ett ansvarsfullt sätt.
3. CC-licenser. Högskolorna rekommenderar att Creative Commons-licens för lärdomsprovens arkiverbara delar, med beaktande av upphovsrättslagen. Beroende på läroämne kan även andra öppna licenser användas, till exempel licenser för öppen källkod.
   1. Högskolorna tar fram anvisningar för handledare och upphovspersoner om hur man öppnar avhandlingar på ett ansvarsfullt sätt.
   2. Organisationerna tillhandahåller stöd för handledare och upphovspersoner gällande val av lämplig öppen licens. Tredje parts rättigheter måste beaktas vid licensiering
4. Metadata publiceras med en CC0-licens. Metadata för lärdomsprov, med undantag för sammanfattningar, publiceras öppet tillgängliga med en CC0-licens.
   1. Organisationerna tillhandahåller stöd och vägledning för generering av metadata.
5. Avtalsmall för lärdomsprov som genomförs i samarbete med företag och andra organisationer. Senast 2025 tillhandahåller högskolan en avtalsmall för lärdomsprov som genomförs i samarbete med företag och andra organisationer (t.ex. forskningsinstitut). Som en del av avtalsmallen fastställs villkor för öppenhet.
6. En avtalsmall för gemensamt upphovsmannaskap. Senast 2024 tillhandahåller högskolan en avtalsmall för gemensamt upphovsmannaskap i lärdomsprov. Med hjälp av avtalsmallen fastställs villkor för öppenhet.
7. Stöd och utbildning till handledare och upphovspersoner i hantering av forskningsmaterial. Från och med 2025 stödjer och utbildar högskolan handledare och upphovspersoner i hantering av forskningsmaterial. Upphovspersonen upprättar en datahanteringsplan i den omfattning som lärdomsprovets nivå kräver, om lärdomsprovet behandlar forskningsmaterial.
   1. Både handledaren och lärdomsprovets upphovsperson har kunskap om FAIR-principerna och kan tillämpa dem. Organisationen tillhandahåller stöd gällande principerna, till exempel i form av anvisningar. Om forskningsmaterial som ingår i lärdomsprovet öppnas, görs det i enlighet med Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.
8. Tillgänglighetskraven gäller alla lärdomsprov. Tillgänglighetskraven gäller alla lärdomsprov. Högskolorna tillhandahåller lärdomsprovets upphovsperson en tillgänglig mall för textmaterial samt anvisningar och stöd för dess användning. Stöd ges också för andra former av lärdomsprov, så att upphovspersonerna kan göra dem tillgängliga.
9. För artiklar tillämpas Delpolicyn för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar. För artiklar som ingår i lärdomsprov tillämpas Delpolicyn för öppen tillgång till journal- och konferensartiklar.
   1. Högskolorna tillhandahåller stöd och mallar för att inhämta återpubliceringstillstånd för artiklar som ska ingå i ett lärdomsprov.
   2. Fördröjd publicering (embargo) bör undvikas i artikelbaserade lärdomsprov.
   3. Upphovspersonernas kännedom om rovförlag och deras verksamhetssätt ökas.
10. Rimliga kostnader för öppen publicering av lärdomsprov strävas efter att täckas. Högskolorna strävar efter att täcka rimliga kostnader för öppen publicering av lärdomsprov (t.ex. artikelavgifter, Teosto-avgifter).
    1. Lärdomsprovets upphovsperson informeras om öppna publiceringskanaler där artiklar kan publiceras utan artikelavgift.
11. Publikationsarkiv för öppen publicering av lärdomsprov. Högskolorna tillhandahåller ett publikationsarkiv för öppen publicering av lärdomsprov (t.ex. organisationens eget publikationsarkiv, Theseus).
12. Portfolior och lärdomsprov som innehåller tidigare lärresultat. För portfolior och lärdomsprov som innehåller tidigare lärresultat kan Policyn för öppen utbildning och öppna lärresurser tillämpas. Tidigare kunnande eller lärdomsprov identifieras och erkänns vid behov.

Ordlista

Arkiverbarhet: Arkiverbarhet: Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande (länk på finska). Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk

Artikelavgift: En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)

Creative Commons: Creative Commons, världens vanligaste öppna licenssystem, skapades 2001. Det är den rekommenderade licensen för öppet tillgängligt material i många länder. Creative Commons-licenser (länk på finska) är utformade för att vara lätta att använda och för-stå. Upphovspersonen väljer licens enligt sina egna mål sättningar. Utgångspunkten är att en CC-licens innehåller en oåterkallelig världsomspännande rätt att vidaredistribuera materialet. Genom att välja lämpliga ytterligare villkor bland de fyra nedan kan upphovspersonen begränsa dessa rättigheter på det sätt som hen anser lämpligt. Inga ytterligare begränsningar eller villkor kan knytas till CC-licensen. Läs mer: https://creativecommons.org/

Datahanteringsplanen: Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Embargo: Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.

FAIR-principerna: FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Företagssamarbete: Med företagssamarbete avses samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag. Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.

Metadata: Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Offentlig: se Öppnande

Publikationsarkiv: Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)

Rovpublikation: En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)

Tillgång: Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.

Tillgänglighet: Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).

Öppen licens: Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)

Öppnande: Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt innebär att den arkiverbara delen av avhandlingen publiceras på nätet utan kostnad. Ett lärdomsprovs offentlighet i sin tur innebär att dess metadata föreligger och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.

Structured data

Type	DocumentType:Policy
Name (fi)	Oppimisen ja oppimateriaalien sekä tutkimusjulkaisujen avoimuus. Korkeakoulu- ja tutkimusyhteisön kansallinen linjaus ja toimenpideohjelma 2021–2025: Opinnäytetöiden avoimuuden osalinjaus
Name (sv)	Öppen utbildning och öppna lärresurser samt öppen tillgång till forskningspubliktioner. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy för öppen tillgång till lärdomsprov
Name (en)	Open education and educational resources, open access to scholarly publications. National policy and executive plan by the higher education and research community for 2021–2025: Policy component for open access to theses
Description (fi)	Tutkimuksen avoimuudella mahdollistetaan tutkimustulosten laajempi käyttö tutkimusyhteisössä ja yhteiskunnassa, mikä lisää tutkitun tiedon vaikuttavuutta, sivistystä ja innovaatioita. Avoimuuden ja prosessin läpinäkyvyyden on tarkoitus myös tukea tutkimuksen laatua. Ammattikorkeakoulukontekstissa opinnäytetyö on asiantuntemusta edellyttävä ja osoittava tehtävä, jossa huomioidaan työelämän haasteiden näkökulmat, jolloin avoimuudesta voidaan katsoa olevan hyötyä erityisesti ammatillisesta näkökulmasta. Opinnäytetöiden avoimen saatavuuden osalinjaus on tehty palvelemaan näitä perustavoitteita opinnäytetöiden näkökulmasta.
Description (sv)	Öppenhet i forskning möjliggör bredare användning av forskningsresultat i forskningssamfundet och samhället, vilket ökar den forskningsbaserade kunskapens genomslag samt bildning och innovation. Processens öppenhet och transparens ska också främja forskningens kvalitet. Sett ur yrkeshögskolesynvinkel kräver och demonstrerar ett lärdomsprov sakkunskap, och det beaktar också olika aspekter på arbetslivets utmaningar. Därmed kan öppenhet ses som särskilt värdefullt ur ett yrkesperspektiv. Delpolicyn för öppen tillgång till lärdomsprov är utformad för att tillgodose dessa grundläggande mål ur lärdomsprovens perspektiv.
Description (en)	Open science enables a broader use of research results by the research community and society, thus increasing the impact of research as well as the level of scholarship and innovation in society. Openness and the transparency of the process are also intended to support the quality of research. In the context of universities of applied sciences, a thesis is a task that requires and demonstrates expertise and takes into account aspects of the challenges of working life, thus making openness particularly useful from a professional point of view. The policy component on open access to theses has been developed to serve these basic objectives from the perspective of theses.
Field	Domain:ScholarlyPublications
Validity start	2020
Validity End	2025
Tags
Has part	Opinnäytetyöt/Section 1
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

Structured data

Type	DocumentType:
Name (fi)
Name (sv)
Name (en)
Description (fi)
Description (sv)
Description (en)
Field	Domain:
Validity start
Validity End
Tags
Has part
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Att göra ett lärdomsprov öppet tillgängligt innebär att den arkiverbara delen av avhandlingen publiceras på nätet utan kostnad. Ett lärdomsprovs offentlighet i sin tur innebär att dess metadata föreligger och att lärdomsprovet är tillgängligt direkt eller på begäran. Ett offentligt lärdomsprov är alltså inte nödvändigtvis öppet tillgängligt.

Creative Commons, maailman yleisin avoin lisenssijärjestelmä, luotiin vuonna 2001. Se on suosituslisenssi avoimille aineistoille useissa maissa. Creative Commons -lisenssit on suunniteltu helppokäyttöisiksi ja helposti ymmärrettäviksi. Aineiston tekijä päättää itse lisenssistä omien tavoitteidensa mukaisesti. Lähtökohtaisesti CC-lisenssi sisältää maailmanlaajuisen peruuttamattoman oikeuden jatkolevittää aineistoa. Valitsemalla sopivat lisäehdot neljän eri ehdon joukosta tekijä voi rajoittaa näitä oikeuksia sopivaksi katsomallaan tavalla. Lue lisää: https://creativecommons.org/

Creative Commons, the world's most common open licensing system, was created in 2001. It is the preferred licence for open source material in many countries. Creative Commons licences are designed to be easy to use and understand. It is up to the author to decide on the licence according to their own objectives. In principle, a CC licence includes an irrevocable worldwide right to redistribute the material. By choosing the appropriate additional conditions from a list of four, the author can limit these rights as they see fit. Read more: https://creativecommons.org/

Creative Commons, världens vanligaste öppna licenssystem, skapades 2001. Det är den rekommenderade licensen för öppet tillgängligt material i många länder. Creative Commons-licenser (länk på finska) är utformade för att vara lätta att använda och för-stå. Upphovspersonen väljer licens enligt sina egna mål sättningar. Utgångspunkten är att en CC-licens innehåller en oåterkallelig världsomspännande rätt att vidaredistribuera materialet. Genom att välja lämpliga ytterligare villkor bland de fyra nedan kan upphovspersonen begränsa dessa rättigheter på det sätt som hen anser lämpligt. Inga ytterligare begränsningar eller villkor kan knytas till CC-licensen. Läs mer: https://creativecommons.org/

Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

I policyerna för öppen vetenskap och forskning avser lärande (se också inlärare) en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt Inlärare utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder. Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

I de nationella rekommendationerna för öppen utbildning fastställs vilka kunskaper och färdigheter som krävs för kompetens inom öppet lärande. Kompetenskriterierna utgör en kumulativ skala med tre nivåer:

• En användare av öppna lärresurser förstår grundbegrepp inom öppen utbildning och kan placera dem i fältet öppen vetenskap och forskning. Hen vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som använder öppna lärresurser, hen kan hitta och använda öppna lärresurser och övrigt material i sin egen undervisning enligt upphovsrätt och licensvillkor, samt utvärdera kvaliteten på öppna lärresurser.
• Den som utarbetar öppna lärresurser vet vilka rättigheter och skyldigheter upphovsrättslagen innebär för den som utarbetar lärresurser. Hen kan skapa, publicera och beskriva öppna lärresurser, har kunskap dataskydds och datasäkerhetsfrågor gällande öppna lärresurser samt kan redovisa sina meriter inom skapande av öppna lärresurser,
• En påverkare inom öppen utbildning känner till öppna lärmetoder, vet hur öppna lärresurser och öppna webbkurser samskapas samt identifierar förfaranden för nätverkande och meritering inom öppen utbildning.

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Erkännande av kunnande avser en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats. Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål. Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

De lärande kan tas med i planering och genomförande av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sitt eget öppna lärande genom att skräddarsy en utbildning utgående från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller verkstäder. Också utveckling av studieavsnitt på basis av återkoppling från de lärande är att delaktiggöra dem i planering och genomförande av öppen utbildning

Den lärandes alster är ett material som uppkommit som ett resultat av lärande, till exempel ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Med delning av material gällande undervisning och utvärdering avses till exempel öppen delning av anvisningar om och erfarenheter av läroplaner, utvärderingsmetoder samt genomförande av undervisning och lärande.

Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

MyDatalla (omadatalla) tarkoitetaan ihmiskeskeistä lähestymistapaa henkilöön liittyvän tiedon hallintaan. MyDatalla tavoitellaan sitä, että henkilö itse voi jatkokäyttää ja hallinnoida omia henkilöä koskevien tietojensa (jatko)käyttöä yhteentoimivalla, koneluettavalla ja selkeällä tavalla. MyDatalla voidaan tarkoittaa myös henkilötietojen osajoukkoa, jossa edellä mainitut ominaisuudet toteutuvat. MyDatan periaatteet ovat ihmiskeskeinen henkilötiedon hallinta, yksilö ”integraatiopisteenä” – eli tiedonliikkumisen mahdollistajana – yksilön voimaannuttaminen, tiedon siirrettävyys, läpinäkyvyys ja vastuullisuus sekä yhteentoimivuus. Näiden MyData-julistuksessa aukikirjoitettujen periaatteiden avulla voidaan tarkastella MyDatan toteutumisastetta

MyData refers to a people-centred approach to managing person-related information. MyData aims to enable individuals to continue to use and manage the (continued) use of their personal data in an interoperable, machine-readable and clear manner. MyData can also refer to a subset of personal data in which the above features are realised. MyData’s principles involve peoplecentred management of personal data, the individual as the “integration point” – that is, the enabler of the information flow, the individual’s empowerment, transferability of data, transparency and responsibility, and interoperability. These principles, written out in the MyData declaration can be used to examine the degree of implementation of MyData.

Ur öppenhetssynvinkel utgör undervisning ett kontinuum där denena ytterligheten består av avgiftsfri, öppen och för alla tillgänglig undervisning och den anda av undervisning som endast är avsedd för en begränsad grupp (t.ex. examensstuderande). I praktiken är det svårt att placera olika undervisningssituationer i någondera kategorin eller mellan dem: i undervisning som annars är öppen kan det av resursskäl vara nödvändigt att till exempel begränsa beviljandet av studieprestationer, och ibland kan också andra delta i undervisning som primärt är avsedd för examensstuderande.

I denna policy definieras för alla öppen undervisning som undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i. Beviljande av studieprestationer för öppen undervisning till alla kan vara avgiftsbelagd. Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Öppna kompetensmärken (Open Badge; länk på engelska) skapas och beviljas för att identifiera och erkänna kunnande, färdigheter och prestationer. Öppna kompetensmärken används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering.

Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadata berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadata följer Open Badgestandarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Med metadata avses beskrivande och sammanfattande information om forskningsmaterialets kontext, innehåll och struktur, behandling och/eller hantering samt insamling av det.

Metadata or descriptive information refers to the context, content and structure, management and/or processing of research data and information describing and summarising its compilation.

Metadatalla, metatiedolla tai kuvailutiedolla tarkoitetaan tutkimusaineiston kontekstia, sisältöä ja rakennetta, hallintaa ja/tai käsittelyä sekä sen kokoamista kuvaavaa ja tiivistettyä tietoa.

Lärandeanalys avser insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer. Lärandeanalys samlar, mäter, analyserar och rapporterar data som samlas under studierna, tekniska funktionaliteter är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår (länk på finska) en studerande som lämnar i olika system under studietiden.

Data gällande lärande och undervisning avser data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser.

Med incitament avses direkt motivation genom uppskattning, till exempel bedömningskriterier, utmärkelser eller belöningar.

Digital tillgänglighet innebär att stödja likvärdighet och delaktighet, alltså att “så många som möjligt kan använda webbtjänster så enkelt som möjligt och att tillgänglighet beaktas i planeringen och genomförandet av tjänsterna” (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9). Offentliga handlingar, t.ex. lärdomsprov, är tillgängliga. Till tillgänglighet hör gott tek-niskt genomförande, användarvänlighet och begripligt innehåll. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2021, 9–10).

FAIR-principerna har som mål att göra forskningsmaterial sökbart (Findable), tillgängligt (Accessible), interoperabelt (Interoperable) och återanvändbart (Reusable). Detta främjar effektiv tillgång till kunskap samt vetenskapliga upptäckter. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Ett tekniskt system för lagring och öppen nätpublicering av vetenskapliga publikationer samt tjänster uppbyggda kring det. (Vetenskapstermbanken)

Arkiverbarhet: Den arkiverbara delen av ett lärdomsprov innefattar allt det, vars publiceringsform eller format möjliggör digitalt långtidsbevarande (länk på finska). Inom vissa läroämnen kan det finnas lärdomsprov med delar som inte kan arkiveras, till exempel evenemang eller konstverk

En avgift som utgivaren av en tidskrift med öppen tillgång kan ta ut av författaren eller dennes organisation. Artikelavgifter kan tas ut av fullständigt öppet tillgängliga tidskrifter (s.k. gold open access) eller av hybridtidskrifter, där endast en del av innehållet är öppet tillgängligt. (Vetenskapstermbanken)

Creative Commons licensen är en internationell licensstandard, med hjälp av vilken upphovsmannen kan dela en del av sina upphovsrätt och ge dem som använder, tittar på eller tar del av verket önskade friheter. Se närmare: https://creativecommons.fi

Datahanteringsplanen (DMP, Data Management Plan) är ett formellt och dynamiskt dokument som anger hur resurser hanteras under och efter ett lärdomsprov. Planen inkluderar t.ex. forskningsmaterial, analyssteg (t.ex. protokoll, algoritmer, procedurer), enheter och verktyg (t.ex. labbutrustning, reagen-, infrastruktur, programvara), övrig relevant dokumentation, versionshantering, bevarande, tjänster, villkor och bestämmelser samt öppen utveckling och delning av forskningsdata, -metoder och -infrastrukturer. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2023, 33.)

Data Management Plan (DMP) is a formal and dynamic document that specifies how resources are managed across the life cycle of a thesis, covering, for instance, research data, analysis steps (e.g. protocols, algorithms, procedures), devices and tools (e.g. information on lab equipment and manufacturers, reagents, infrastructure, software), other relevant documentation, versioning, preservation, services, terms and conditions, and open development and sharing of research data, methods and infrastructures. (Open Science and Research Coordination in Finland, Federation of Finnish Learned Societies 2023, 34)

Rajoitus, jonka mukaan aineiston vapaa käyttö alkaa vasta säädetyn odotusajan jälkeen esimerkiksi julkaisun ilmestyttyä.

Begränsning, enligt vilken fri användning av materialet börjar först efter en reglerad väntetid efter att t.ex. en publikation kommit ut.

A restriction under which material can be freely used only after a set waiting period, for example once a publication has been released.

Med företagssamarbete avses samarbete mellan forskningsorganisationer och företag med eller utan vederlag. Samarbete kan variera mellan inofficiell växelverkan till organiserat samarbete. Samarbetsformer är bl.a. avtalsforskning, beställningsforskning, utbildning och konsultation. Samarbete kan finansieras av en organisation inom den offentliga eller privata sektorn.

se Öppnande

En tidskrift eller annan publikation som utger sig för att vara vetenskaplig men som försummar en vetenskaplig utgivares ansvar gällande till exempel sakkunniggranskning och baserar sin verksamhet på aggressiv marknadsföring och avgifter som tas ut av författare. (Vetenskapstermbanken)

Tillgång avser t.ex. att information i en allmän handling är tillgänglig, dvs. att informationen i handlingen kan användas vid önskad tidpunkt och på önskat sätt. En tillgänglig handling kan vara t.ex. öppet tillgänglig eller tillgänglig på begäran.

Ett färdigt formulerat användningstillstånd, vars användarvillkor måste uppfyllas för att materialet ska få användas. Alla kan läsa öppet publicerat material. Den som vill använda materialet offentligt måste följa licensvillkoren. Mottagaren av verket kan alltså följa villkoren i den öppna licensen, vilket inkluderar t.ex. angivande av upphovsperson och källa på det sätt som upphovspersonen formulerat. Mottagaren erhåller de rättigheter som licensen ger (t.ex. rätt till att distribuera vidare och modifiera) genom att följa villkoren i licensen. (Samordningen av öppen vetenskap och forskning 2020, 2; på finska)

Opening up education or Open Education means extending access to and participation in education to larger audiences and target groups by lowering barriers to education and increasing accessibility, unrestrictedness, offering and learner-centeredness. It diversifies the possibilities of teaching, learning and building, joint development and sharing of knowledge and combines the pathways of formal and nonformal learning. Although open education is often carried out using digital technologies, open education is not the same as digital education or digitalisation of educational resources.