Oppiminen/sv

Language versions: fi en sv

Öppen utbildning och öppna lärresurser, Öppen tillgång till lärdomsprov, Öppna lärmetoder, Öppen tillgång till lärresurser

Målsättning

Utarbetande, användning och gemensamt skapande av öppna lärresurser och övriga öppna lärmetoder är en del av högskole­utbildningens vardag och möjliggör kontinuerligt lärande

Inledning

Denna policy gäller öppen utbildning, öppen tillgång till lärresurser samt öppna lärmetoder.

Forskning, undervisning och utbildning har alltid varit tätt sammanlänkade. Forskningen tar fram ny information som förmedlas till människor genom undervisning och blir en del av individens egna färdigheter genom lärande. Därför hör öppenhet i vetenskap och forskning på ett naturligt sätt ihop med öppen­het i utbildning.

För att en bred allmänhet ska ha en genuin möjlighet att ta del av forskningsresultat som gjorts tillgängliga måste resultaten oftast omvandlas till ett format som gör det lättare att ta del av, sprida samt lära sig av dem. Öppen tillgång till material som utvecklats för utbildning, dvs. lärresurser, främjer därmed förmedlandet av forskningsresultat.

Öppna lärresurser och till exempel de nya former av öppnare lärmetoder som digitaliseringen medför minskar behovet av att knyta utbildning och undervisning till en bestämd tid och plats. Öppen utbildning är således en naturlig del av en ny typ av flexibelt lärande där alla, oavsett livssituation och vistelseort, har fler möjligheter att lära sig nya saker.

Denna policy är resultatet av samarbete inom det finländska högskole­ och forskarsamfundet och en gemensam syn på öppenhet inom utbildning och lärresurser.

Lärarens och forskarens frihet

Målet med denna policy är att förverkliga öppenhet på ett sätt som stöttar och ökar friheten och möjligheterna för lärare och forskare på högskolenivå att förmedla forskningsbaserad kunskap i sin undervisning och i sina lärresurser. Syftet med undervisning och lärresurser är att sprida forskningsbaserad kunskap i hela samhället. Lärare och forskare bör ha möjlig­het att i sin undervisning och sina lärresurser välja de bästa metoderna för ändamålet. Högskole­ och forskarsamfundet ska garantera incitament och strukturer för öppenhet inom utbildning och lärresurser på ett sätt som jämlikt respekterar det arbete som lärare och forskare gjort för att utveckla undervisning och lärresurser.

Internationell och nationell referensram

I arbetet med denna policy har man använt det inhemska och internationella arbete som gjorts för att främja öppenhet inom utbildning och lärresurser. Viktiga internationella källor för utformandet av policyn har varit Europeiska kommissionens publikation Practical Guidelines on Open Education for Academics: modernising higher education via open educational practices (2019) och UNESCO:s rekommendation för öppna lärresurser (2019). Viktiga nationella insatser är det nationella Biblioteket för öppna lärresurser som utvecklats av undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen och samordnas av CSC1 samt ARENE:s och UNIFI:s gemensamma vision för digitaliseringen av högskolorna.

Risker och hot

Även om öppna lärresurser och övrig öppet tillgänglig utbild­ning är kostnadsfria för användarna kräver utarbetandet och utvecklingen av dem många olika typer av resurser. Risken är att kostnader och arbetsmängd anhopas hos de individer och organisationer som särskilt aktivt öppnar utbildning och lärresurser.

Högskole­ och forskarsamfundet bör därför tänka igenom fördelningen av de kostnader och den arbetsmängd som öppnande medför samt säkerställa nödvändiga resurser för öppnande av utbildning och lärresurser. Det finns också en risk för att utbildning och lärresurser görs öppet tillgängliga under tvång. För att förebygga detta har en nationell rekommendation som lyfter fram upphovsmannens beslutanderätt gjorts upp. Att kräva att all undervisning och alla lärresurser öppnas är inte motiverat, eftersom en del av utbildningen och lärresurserna inte nödvändigtvis fungerar sär­skilt väl utanför specifika undervisningssituationer. Öppnande av utbildning görs bäst genom uppmuntran snarare än tvång, exempelvis genom erkänsla av och meriter för öppnande av utbildning och lärresurser.

Ett annat slags hot utgörs av uppfattningen att enbart öppna lärresurser och annan öppet tillgänglig undervisning skulle kunna utgöra grunden för utbildning och undervisning och ersätta inter­aktiv närundervisning. Närundervisningen får inte glömmas bort när man främjar öppen utbildning, och undervisningens övergri­pande kvalitet bör följas upp regelbundet. Dessutom finns det skäl att utnyttja de möjligheter att förbättra kvaliteten på utbildning och undervisning som öppen utbildning och öppna lärresurser medför.

Vetenskapliga sällskap som ger ut fackböcker samt övriga inhemska utgivare av forskning är bekymrade över att öppen tillgång till lärresurser påverkar de ekonomiska förutsättning­arna för deras verksamhet negativt. Välskrivna och välredigerade fackböcker inom specialområden har ändå sin plats jämte öppna lärresurser. Öppna lärresurser kan även ge upphov till markna­der för olika tjänster som producerar mervärde.

Verksamhetens ekonomiska förutsättningar är ett orosmoment också för högskolor som erbjuder kommersiella utbildningar och utbildningsexport. Eftersom denna policy inte förutsätter att all undervisning öppnas har högskolor möjlighet att kommersiali­sera undervisning. Dessutom erbjuder öppna lärresurser och övrig öppen undervisning möjligheter inom marknadsföring. En väl producerad öppen lärresurs eller webbkurs kan vara ett tecken på en kvalitativ aktör inom utbildningssektorn och där­igenom locka studenter att även nyttja kommersiella produkter och tjänster.

Bakgrund och struktur

Denna policy har utformats av det finländska högskole­ och forskarsamfundet. Ansvaret för arbetet har legat hos en arbets­grupp som sammankallats av Expertgruppen för öppen utbild­ning inom Samordningen av öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundens delegation (TSV). Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Denna policy stö­der Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025.

Denna policy består av gemensamma principer samt del­riktlinjer för (a) öppen tillgång till lärresurser och b) öppna lärmetoder där mål och åtgärder fastställs.

I principerna fastställs de allmänna villkoren för hur öppenhet ska främjas inom utbildning och lärresurser. De formulerar för högskole­ och forskarsamfundet viktig information som bör beaktas i arbetet med öppenhet. Målen som anges i delpolicyerna är snarare tidsbundna målsättningar, och de åtföljs av konkreta åtgärder. Den föränderliga internationella miljön påverkar målen och deras åtgärder snabbare än den påverkar principerna.

Verkställande och uppföljning

Denna policy tillämpas inom högskoleutbildning samt olika for­mer av livslångt lärande, där organisationer inom högskole­ och forskarsamfundet deltar exempelvis som organisatörer eller samarbetspartners. Policyn kan vid behov även användas vid pla­nering av metoder för öppen utbildning och öppna lärresurser inom andra organisationer inom utbildningssektorn.Policyn träder i kraft stegvis från och med den 1 januari 2021. Detaljerna i den specificeras genom rekommendationer, varav senast den 31.5.2022 publicerat:•Rekommendation gällande upphovsrättsliga frågor som bör beaktas vid öppen publicering av lärresurser•Kvalitetskriterier för öppen utbildning. Del 1. Kvalitets­kriterier för öppna lärresurser•Handbok i öppen tillgång till lärresurser•Rekommendation om meritering baserad på öppen utbild­ning och öppna lärresurser•Kompetenskrav för öppen utbildning.Samordningen av öppen vetenskap ansvarar för att följa upp policyn efter att den tagits i bruk och fastställer varje år lämpliga målnivåer för uppföljningen med hjälp av expertisen i Expert­gruppen för öppen utbildning. Policyn uppdateras 2024.

Definitioner

Öppen utbildning: Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Öppna lärresurser: Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

Öppna lärmetoder: Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Det finländska högskole- och forskarsamfundet: Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

Lärande: en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder.

Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

I den tredje upplagan av ordlistan för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13) avser begreppet lärande ett bredare begrepp än det som definieras här. Läst den 15 december 2025.

Kompetenskrav för öppen utbildning: nationell rekommendation om vilka kompetenser en expert med erfarenhet av öppen utbildning bör ha

Kompetenskrav för öppen utbildning utgör en kumulativ skala med tre nivåer. Där definieras en användare av öppna lärresurser, den som utarbetar öppna lärresurser och en påverkare inom öppen utbildning som experter med kunskap om öppen utbildning, samt de krav som ställs på varje expert.

Mer information: Kompetenskrav för öppen utbildning

Delning av kunskaper inom planering och organisering av undervisning: en undervisningsanordnares verksamhet där denne ställer sin kompetens inom planering och organisering av utbildning till andra utndervisningsanordnares förfogande

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

Erkännande av kunnande: en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats

Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål.

Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

Jämför även med de begrepp som definieras ur ett bredare utbildningsperspektiv i den tredje upplagan av Terminologin för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13): erkännande av kunnande, identifiering av kunnande och tillgodoräknande av studieprestation. Läst 15.12.2025

Delaktiggörande i planering och genomförande av öppen utbildning: att involvera eleverna i planeringen och det praktiska genomförandet av metoder för öppen utbildning

De lärande kan tas med i planeringen och genomförandet av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sin egen öppna utbildning genom att skräddarsy en utbildning för sig själv från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller workshoppar. Även att utveckla studieavsnitt på basis av feedback från de lärande är att delaktiggöra dem i planeringen och genomförandet av öppen utbildning.

Alster (den lärandes): ett material som uppkommit som ett resultat av lärande

Alster kan till exempel vara ett blogginlägg, en video eller en rapport.

Delning av material gällande undervisning och utvärdering: en undervisningsanordnares verksamhet där denne öppet delar med sig av sitt undervisnings- och utvärderingsmaterial till andra undervisningsanordnare och elever

Material som delas öppet kan till exempel vara läroplaner, utvärderingsmetoder samt anvisningar och erfarenheter gällande genomförande av undervisning och lärande.

MyData: Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

Undervisning som är öppen för alla: undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i

Beviljandet av studieprestationer från undervisning som är öppen för alla kan vara avgiftsbelagd.

Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

Öppen kompetensmärk: kompetensmärket, som utfärdas för att intyga de kunskaper som förvärvats genom deltagande i öppen utbildning

Öppna kompetensmärken (Open Badge) används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering. Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadatan berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadatan följer Open Badge-standarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Mer information: Open Badge Factory

Lärandeanalys: insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer

Tekniska funktionaliteter son krävs för lärandeanalys är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår en studerande lämnar i olika system under studietiden.

Se mer: Lärandeanalys som stöd för ubiikt lärande (på finska)

Data gällande lärande och undervisning: data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser

Structured data

Type	DocumentType:
Name (fi)
Name (sv)
Name (en)
Description (fi)
Description (sv)
Description (en)
Field	Domain:
Validity start
Validity End
Tags
Has part
Is part of

Sections No sections yet!

Add new section

Med öppnande av utbildning eller öppen utbildning (Open Education) avses att öka tillträdet till och medverkan i lärande för en bredare allmänhet och olika målgrupper genom att sänka hindren för lärande och öka dess tillgänglighet, utbud och fokus på inlärare. Detta gör undervisning, lärande, informationsproduktion, medskapande och spridningsmöjligheter mera mångsidiga och kombinerar formellt och informellt lärande. Även om öppen utbildning ofta sker med hjälp av digital teknologi är det inte samma sak som utbildning där man använder digitala verktyg eller digitalisering av undervisning eller lärresurser.

Publikationen kan i sin helhet laddas ner via Internet och läsas, skrivas ut och kopieras i minst icke-kommersiellt syfte utan begränsningar eller avgifter.

Med öppna lärmetoder (Open Educational Practices) avses tillvägagångssätt som gör lärande och undervisning transparenta samt möjliga att sprida och vidareutveckla. Sådana metoder är exempelvis:

• gemensamt lärande samt utveckling av undervisningen mellan elever, forskare och undervisningspersonal och samhället i övrigt
• att involvera studerande i planeringen av den egna utbildningsgången, inklusive att identifiera och godkänna kunskap som inhämtats utanför läroanstalten
• att öppna utbildningsutbudet för den breda allmänheten (t.ex. MOOCkurser)
• delning och fortsatt användning av material för planering och arrangerande av undervisning (t.ex. undervisningsplaner, utvärderingsmetoder, instruktioner, erfarenheter av genomförande av undervisning samt lärande)
• användning, vidareutveckling och gemensam utveckling av öppna digitala lärresurser (t.ex. videoinspelningar, podcasts, skriftligt material).

Med öppna lärresurser (Open Educational Resources) avses material och information i vilket format som helst som kan användas med vilka verktyg som helst, utformade för undervisnings och utbildningssyfte. De är

• släppta för fri användning (Public Domain) eller
• delade med öppen licens som ger andra än upphovsmannen rätt till avgiftsfri tillgång, återanvändning, tillämpning, bearbetning och spridning.

Vid beräkning av öppna lärresurser inkluderas även lärresurser som producerats innan policyn trädde i kraft, som delvis är licensierade med öppna licenser och som förbjuder publicering av bearbetade versioner av materialet, kommersiellt bruk av materialet eller både och (exempelvis Creative Commons-licenser med ND- och NC-villkor). Även om vetenskapliga publikationer kan användas som lärresurser framförallt på högre utbildningsnivåer och även om öppet tillgängliga vetenskapliga publikationer därmed är öppna lärresurser, rör denna policy framförallt sådana lärresurser som inte i första hand är vetenskapliga publikationer. Dessutom definieras en öppen lärresurs i denna policy som en helhet som är pedagogiskt meningsfull och användbar i undervisning.

Definitionen av öppna lärresurser följer i övrigt den definition av öppna lärresurser som anges i UNESCO:s rekommendation för lärresurser 2019, men hänvisningen till forskningsmaterial har avlägsnats, eftersom det behandlas i Policyn för öppen tillgång till forskningsmaterial och -metoder.

nationell rekommendation om vilka kompetenser en expert med erfarenhet av öppen utbildning bör ha

Kompetenskrav för öppen utbildning utgör en kumulativ skala med tre nivåer. Där definieras en användare av öppna lärresurser, den som utarbetar öppna lärresurser och en påverkare inom öppen utbildning som experter med kunskap om öppen utbildning, samt de krav som ställs på varje expert.

Mer information: Kompetenskrav för öppen utbildning

kansainvälinen avoin lisenssijärjestelmä, jonka avulla aineiston tekijä antaa valitsemiensa rajoitusten mukaisen oikeuden levittää ja jatkohyödyntää aineistoaan

Creative Commons -lisenssejä käytetään useissa maissa suosituslisensseinä avoimille aineistoille. Creative Commons -lisenssit on suunniteltu helppokäyttöisiksi ja helposti ymmärrettäviksi. Aineiston tekijä päättää itse lisenssistä omien tavoitteidensa mukaisesti.

Lisätietoja: Creative Commons

an international open license system that allows the author of the material to grant the right to distribute and reuse their material in accordance with the restrictions they have chosen

Creative Commons is the preferred licence for open source material in many countries. Creative Commons licences are designed to be easy to use and understand. It is up to the author to decide on the licence according to their own objectives.

More information: Creative Commons

ett internationellt öppet licenssystem genom vilket upphovsmannen till ett verk ger rätt att distribuera och vidareutnyttja verket i enlighet med de begränsningar som hen själv har valt

Creative Commons-licenser används i många länder som rekommenderade licenser för öppna resurser. Creative Commons-licenserna är utformade för att vara lätta att använda och förstå. Upphovsmannen till materialet väljer själv vilken licens som passar bäst utifrån sina egna mål.

Läs mer: Creative Commons

Det finländska högskole och forskarsamfundet utgörs delvis av samma aktörer som det finländska forskarsamfundet så som det definieras i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning5, sett särskilt ur en undervisningssynvinkel. Det finländska högskoleoch forskarsamfundet inkluderar:

• Universitet och yrkeshögskolor så som de definieras i Finlands lagar och förordningar
• undervisnings och forskningspersonal som arbetar på finländska universitet och yrkeshögskolor samt stödpersonal för undervisning och forskning
• studenter vid finländska universitet och yrkeshögskolor, framförallt när de deltar i utvecklingen av lärande och lärresurser
• finländska tjänsteleverantörer såsom CSC (Centret för finländsk expertis inom IT för forskning, utbildning, kultur och offentlig förvaltning), som utvecklar infrastruktur för öppen högskoleundervisning och öppen forskning
• övriga aktörer och organisationer inom det finländska forskarsamfundet (t.ex. forskningsinstitut, vetenskapliga sällskap och bibliotek), i synnerhet när de arbetar med undervisning och lärresurser samt deltar i utvecklingen av öppen utbildning; i denna policy kallas de för övriga organisationer som utvecklar öppen utbildning.

en person som deltar i utbildning som ordnas av en finländsk högskola eller som på olika sätt söker sig till eller har sökt sig till denna undervisning under livets olika skeden eller på annat sätt utnyttjar de möjligheter till lärande som finländska högskolor erbjuder.

Examensstuderande vid finländska högskolor är lärande, men alla lärande är inte examensstuderande.

I den tredje upplagan av ordlistan för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13) avser begreppet lärande ett bredare begrepp än det som definieras här. Läst den 15 december 2025.

en undervisningsanordnares verksamhet där denne ställer sin kompetens inom planering och organisering av utbildning till andra utndervisningsanordnares förfogande

De som ordnar undervisning har mångsidiga kunskaper inom planering och ordnande av utbildning. En del kan vara explicit information i skriftlig form, såsom olika planer för studieavsnittets förlopp eller vilka metoder som används. En del kan vara mer implicit kunnande, till exempel erfarenheter om hur undervisningen genomförs. Dessa kunskaper kan delas på många sätt, i bästa fall även över organisationsgränserna. Skriftligt och annat material kan direkt delas med en annan utbildningsanordnare, medan mer implicita kunskaper kan delas till exempel vid seminarier eller informell kollegial handledning och mentorskap.

en åtgärd där man i examen inkluderar kunnande som motsvarar grunderna för den examen som ska avläggas, grunderna för den utbildning som ska genomföras eller examenskraven, men som har skaffats eller påvisats i ett annat sammanhang samt verifierats

Erkännande av kunnande föregås i allmänhet av identifiering av kunnande där en utbildningsaktör utifrån den lärandes dokument och övriga eventuella utredningar utreder den lärandes kunnande och övriga utgångspunkter i förhållande till krav och mål.

Identifiering och erkännande av kunnande skapar tillsammans en åtgärd som motsvarar tillgodoräknande av en studieprestation, men identifiering och erkännande av kunnande kan även bestå av annat än studieprestationer.

Jämför även med de begrepp som definieras ur ett bredare utbildningsperspektiv i den tredje upplagan av Terminologin för undervisning och utbildning (OKSA) (OKM 2024:13): erkännande av kunnande, identifiering av kunnande och tillgodoräknande av studieprestation. Läst 15.12.2025

att involvera eleverna i planeringen och det praktiska genomförandet av metoder för öppen utbildning

De lärande kan tas med i planeringen och genomförandet av öppen utbildning på många nivåer. För det första kan en enskild lärande planera sin egen öppna utbildning genom att skräddarsy en utbildning för sig själv från olika studieavsnitt. För det andra kan de lärande mer allmänt delaktiggöras i planeringen av olika studieavsnitt som används i öppen utbildning, exempelvis med hjälp av enkäter eller workshoppar. Även att utveckla studieavsnitt på basis av feedback från de lärande är att delaktiggöra dem i planeringen och genomförandet av öppen utbildning.

ett material som uppkommit som ett resultat av lärande

Alster kan till exempel vara ett blogginlägg, en video eller en rapport.

en undervisningsanordnares verksamhet där denne öppet delar med sig av sitt undervisnings- och utvärderingsmaterial till andra undervisningsanordnare och elever

Material som delas öppet kan till exempel vara läroplaner, utvärderingsmetoder samt anvisningar och erfarenheter gällande genomförande av undervisning och lärande.

Med MyData (egendata) avses en människoorienterad approach till hantering av data som gäller individer. Målet med MyData är att en person själv kan hantera användningen av sina personuppgifter på ett sätt som stöder (åter)användning, interoperabilitet, maskinläsbarhet och tydlighet. MyData kan även avse en delmängd personuppgifter som uppfyller tidigare nämnda egenskaper. Principerna för MyData är människoorienterad hantering av personuppgifter, individen som ”integrationspunkt” – det vill säga den som möjliggör informationsflödet – stärkande av individen, möjlighet att överföra information, transparens och ansvarsfullhet samt interoperabilitet. Med hjälp av dessa principer i MyData-deklarationen är det möjligt att granska i vilken grad MyData förverkligas.

MyDatalla (omadatalla) tarkoitetaan ihmiskeskeistä lähestymistapaa henkilöön liittyvän tiedon hallintaan. MyDatalla tavoitellaan sitä, että henkilö itse voi jatkokäyttää ja hallinnoida omia henkilöä koskevien tietojensa (jatko)käyttöä yhteentoimivalla, koneluettavalla ja selkeällä tavalla. MyDatalla voidaan tarkoittaa myös henkilötietojen osajoukkoa, jossa edellä mainitut ominaisuudet toteutuvat. MyDatan periaatteet ovat ihmiskeskeinen henkilötiedon hallinta, yksilö ”integraatiopisteenä” – eli tiedonliikkumisen mahdollistajana – yksilön voimaannuttaminen, tiedon siirrettävyys, läpinäkyvyys ja vastuullisuus sekä yhteentoimivuus. Näiden MyData-julistuksessa aukikirjoitettujen periaatteiden avulla voidaan tarkastella MyDatan toteutumisastetta

MyData refers to a people-centred approach to managing person-related information. MyData aims to enable individuals to continue to use and manage the (continued) use of their personal data in an interoperable, machine-readable and clear manner. MyData can also refer to a subset of personal data in which the above features are realised. MyData’s principles involve peoplecentred management of personal data, the individual as the “integration point” – that is, the enabler of the information flow, the individual’s empowerment, transferability of data, transparency and responsibility, and interoperability. These principles, written out in the MyData declaration can be used to examine the degree of implementation of MyData.

undervisning som är brett tillgänglig och som vem som helst avgiftsfritt kan delta i

Beviljandet av studieprestationer från undervisning som är öppen för alla kan vara avgiftsbelagd.

Undervisning som är öppen för alla kan ske som närundervisning, distansundervisning eller hybridundervisning, exempelvis med hjälp av olika öppna webbkurser.

kompetensmärket, som utfärdas för att intyga de kunskaper som förvärvats genom deltagande i öppen utbildning

Öppna kompetensmärken (Open Badge) används ofta för att synligggöra informellt lärande. Med öppna kompetensmärken strävar man efter att identifiera och erkänna till exempel det vi lär oss på jobbet, genom hobbyverksamhet eller olika förtroendeuppgifter. Märkena ses som ett sätt att stödja livslångt lärande och sysselsättning, och ett mål är att förebygga social marginalisering. Den grundläggande idén bakom öppna kompetensmärken är inte enbart att synliggöra informellt lärande, utan också att bättre kunna erkänna kompetens genom att ge också individer och samfund möjlighet att identifiera och erkänna egna eller varandras kompetenser, färdigheter och prestationer.

Rent tekniskt är ett öppet kompetensmärke en bild som innehåller metadata. Metadatan berättar vem som har beviljat märket till vem, vad märket identifierar och erkänner samt med vilka kriterier detta görs. Metadatan följer Open Badge-standarden, utifrån vilken det är möjligt att kontrollera att märket är genuint och giltigt.

Mer information: Open Badge Factory

insamling, mätning, analysering och rapportering av data gällande studerande och lärandeprocessen i syfte att förstå och utveckla lärande och lärmiljöer

Tekniska funktionaliteter son krävs för lärandeanalys är inbyggda i de nyaste lärplattformarna. Lärandeanalys grundar sig på de digitala spår en studerande lämnar i olika system under studietiden.

Se mer: Lärandeanalys som stöd för ubiikt lärande (på finska)

data som samlas på olika plattformar under lärande och undervisningsprocesser